Dagens dikt: A white rose av John Boyle O’Reilly

Kort och gott. Jättesöt. 
 
==
 
THE red rose whispers of passion,
And the white rose breathes of love;
O, the red rose is a falcon,
And the white rose is a dove.

But I send you a cream-white rosebud
With a flush on its petal tips;
For the love that is purest and sweetest
Has a kiss of desire on the lips 

 
 
== 

Bloggutmaning 365: 153 – Vem var jag för fem år sedan?

Veckans tema hos Liie.se är FÖR FEM ÅR SEDAN.  
 
153. Vem var du för 5 år sedan? 
 
Tja, jag var väl inte så himla annorlunda. I och för sig sambo och nyförlovad och det är jag ju inte nu. Haha. 
 
Men när jag tittar tillbaks i bloggen så var jag irriterad på värmen (ingen förändring), arg på min före detta chef (dåvarande f.d. chef alltså), sov dåligt, spelade Sims 3, jobbade för mycket, fick en geting bakom glasögonen och spillde ut en hel flaska vin på köksgolvet, läste massor, fastnade i en hiss med sju personer till och det var så varmt att det rann kondens utmed väggarna, mer irriterad på värmen och… tja. 
 
Med andra ord så är det vissa saker som inte förändras så mycket när det väl blir sommar… värmen, då. Och getingar. 

Smakebit på søndag – 1/6 – Thérèse Raquin av Émile Zola

 
En riktig klassiker denna veckan – nämligen Thérèse Raquin av Émile Zola. Har fått titeln inmatad både på gymnasiet och universitetet, men inte kommit mig för att läsa den. Nu dök den upp på loppis för inte så längesen, så det var ju dags, förstås! 
 
Detta är Zolas debutroman, och kallas ofta för den första naturalistiska romanen tack vare de exakta miljöskildringarna och ”sanningen” om människor och deras natur. Thérèse är en ung kvinna som blivit ”bortgift” med sin sjuklige kusin Camille, i vars hem hon vuxit upp då hennes pappa lämpade av henne hos fastern. Hon inleder ett förhållande med hans vän Laurent, och det går såpass långt att det bara verkar finnas en utväg för de unga tu. Camille måste bort. 
 
 
”Vid detta sista anrop brast Thérèse i gråt. Hennes nerver slappnade. Krisen som hon hade fruktat kom henne att darrande sjunka ner på båtgolvet. Där blev hon liggande dubbelvikt, avsvimmad, som död. 
 
Laurent skakade fortfarande Camille och klämde med ena handen till om hans hals. Slutligen slet han honom ur båten med andra armen. Han höll upp honom i luften på sina kraftiga armar, som om Camille vore ett litet barn. När han lutade huvudet på sned så att halsen blev bar, gjorde hans offer vild av ursinne och skräck en häftig rörelse, körde fram tänderna och satte dem i Laurents hals. Och när mördaren, som med möda höll tillbaka ett skrik av smärta, plötsligt slängde kontoristen i floden tog dennes tänder med sig en bit kött. 
 
Camille gav upp ett tjut när han föll. Han kom upp till ytan igen, två eller tre gånger, under allt dovare skrik. 
 
Laurent lät inte en sekund gå förlorad. Han drog upp kragen på sin paletå för att dölja sitt sår. Sedan tog han den avsvimmade Thérèse i sin famn, fick med en spark båten att kantra och lät sig falla i Seine med älskarinnan i famnen. Han höll henne uppe över utan och ropade med jämmerlig röst efter hjälp.” 
 
Ur Thérèse Raquin av Émile Zola, s. 61, Tidens Förlag: 1953 (första svenska utgåvan, originalutgåva 1867) 
 

Bloggutmaning 365: 152 – Oemotståndligt?

152. 5 saker du sällan kan motstå att köpa. 
 
ѽ Böcker (finns på alldeles för många platser)
ѽ Ballografpennor (finns som tur är på väldigt få platser)
ѽ Somliga korsordstidningar (men de är få och kommer ut sällan)
ѽ Nektariner
ѽ Allting så fort jag råkar gå in på ELF
 
Så jag är inte så shoppinggalen direkt nä. 

Chrissie Hynde – Dark Sunglasses

Dubbla Chrissie Hynde på en och samma förmiddag? Jajamensan för jag hörde nyss första singeln från hennes första soloalbum, Stockholm, för första gången! Och den är naturligtvis superbra och känns väldigt somrig. 
 
 
Här är en intervju ur Svenska Dagbladet från igår, med förklaring till titeln bland annat. Chrissie Hynde är en av mina största idoler någonsin och jag har faktiskt träffat henne och hennes dotter i skoaffären i Bayswater. Kunde ha pratat med henne en annan gång men då fick jag panik och kastade mig ner på knä bakom kassadisken. True story. 
 
Förresten spelar John McEnroe med på skivan, ni vet Den Väldigt Arge Tennisspelaren? Lite kul. 
 
Skivan släpps 9 juni. 

Dagens dikt: If not for June av Lawrence S. Pertillar

Passande, va? 
 
== 
 
If not for June, 
My memories of Winter in December…
With a wish to witness, 
The freshness of Spring March would bring…
Would not still remain so vivid.
As if only yesterday visited.
If not for June.

 

If not for June, 
My eyesight would not be teased…
By the freedom felt in Summer, 
With hopes that linger of those things I could do, 
Under clear skies showing bright Sun.
And seeing the fun shared by nearly everyone, 
If not for June.

And if not for June I would not be able to reminisce, 
From so many experiences I could pick.
June seems to be the month I can do this.
With a thankfulness I am still in the midst, 
Of a year that appears to have just begun.
With so much left to offer before it is done.
And for me this happens only when June comes. 

 
 
==