Jag har läst denna bok många gånger – en typisk sådan som jag kan plocka upp när jag bara vill läsa något som inte kräver så mycket av mig. Detta är inte en kommentar på bokens innehåll, som är både smart och intressant, utan just för att jag redan läst den.
Sylvia Svensson bollar livet som småbarnsmamma med att skriva, skriva, skriva, för att få in pengar till familjen. Maken Karl är firad Dramaten-skådis på turné i USA, så i praktiken är hon ensamstående med en fyraåring och en ettåring. Bitar av livet med småtjejer är delvis dråplig, delvis skrämmande för mig som nybliven förälder – men allra mest så himla fin och innerlig. Sylvia älskar sina barn, allt hon gör är för sina barn – även om det kan bli enerverande till tusen att plocka upp Barbiekammar och snubbla över Askungenslott på nätterna. Jag blev otroligt rörd av bitar av romanen vid denna läsning.
Vid sidan av detta ska Sylvias syster Siv gifta sig, och Sylvia har på något vis blivit ansvarig för att bestämma catering – och förstås skriva ett tal. Telefonsamtalen och sms:en systrarna emellan är komiskt genialiska.
Parallellt med handlingen kommer funderingar om Sylvia Plath och Märta Tikkanen – två andra skrivande mammor med hopplösa karlar som fick skriva på nätter och tidiga morgnar för att kunna ta hand om barnen hela dagarna när fäderna – vars värv var mycket finare och viktigare i deras egna ögon – hade annat för sig. Man blir förbannad, det är ett som är säkert.
Boken kan man köpa här.
Alltså – en roman som väcker alla möjliga känslor.
Stories from the city, stories from the sea 