Summer Darlings av Brooke Lea Foster

Summer Darlings dök upp i en lista över sommarläsning i bibliotekets app i förra veckan när jag var sugen på just något lättsamt och underhållande att varva James Joyce och Curtis Sittenfeld med. Jag hade hört gott om den tidigare och bestämde mig snabbt för att testa. Brooke Lea Foster är debutant och har tidigare jobbat som journalist i tjugo år.

En sak som absolut sålde in boken hos mig är att den utspelar sig i New England, på Martha’s Vineyard, och jag är otroligt lockad av den delen av den amerikanska ostkusten. Miljön får verkligen spela en egen roll i romanen vilket alltid är härligt.

Heddy Winsome är uppvuxen under knappa omständigheter med en ensamstående mamma i Brooklyn. Hon har gått två år på Wellesley College, men har nu förlorat sitt stipendium och kommer att behöva mycket pengar för att kunna färdigställa sin utbildning. Året är 1962, Jackie Kennedy och Marilyn Monroe är på framsidan av alla tidningar och Heddy lyckas genom sin väninna få ett jobb som nanny hos en av öns mest välbärgade sommargästfamiljer, Ted och Jean-Rose Williams och barnen Teddy och Anna.

Familjen verkar perfekt, men som så ofta är ingenting som det verkar. Det blir viktigt för Heddy att accepteras i societeten på ön, och en gammal vän till Jean-Rose, Gigi McCabe som numera är berömd Hollywood-skådespelerska och tillsammans med Cary Grant, tar henne under sina vingar. Heddy hoppas att hon ska kunna få ett lån eller annan ekonomisk hjälp av någon genom sina kontakter på ön men det visar sig vara svårare än hon trott. Dessutom hamnar hon i en kärlekstriangel – men vem ska hon välja?

Det finns massor av mörker och korruption på den idylliska ön, men det är underhållande läsning, om än lite för långt. Det kändes som om hela boken bytte genre mot slutet vilket var lite udda, men den är välskriven hela vägen igenom tills dess. Det kändes lite framstressat och det är lite tråkigt.

Förutom de fantastiska miljöerna så finns här även beskrivningar av otroliga kläder, skor, smycken och badkläder. Det var något visst med sextiotalet, utöver Woodstock och Haight-Ashbury – det fanns glamour!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s