The girl with the louding voice av Abi Daré

Tipset om The girl with the louding voice kom från Instagram. Ofta när ett boktips kommer därifrån lägger jag till boken i min Goodreads-lista, och i bokhyllan på Storytel om den finns där, och så blir den mer eller mindre bortglömd tills jag blir påmind igen. Ibland kastar jag mig över titeln i fråga för att tipset låter så intressant att jag bara inte kan låta bli (och kanske just då letar efter något nytt att läsa) och så var fallet med The girl with the louding voice, som nog kommer att kvalificera sig som en av de absolut bästa böckerna jag läst i år. Ett riktigt mästerverk – som ju så ofta böcker om unga kvinnor i Nigeria faktiskt är.

Adunni är fjorton år när hennes pappa berättar att det är dags för henne att gifta sig. Det är det sista hon vill, och hon har dessutom lovat sin mamma som nu gått bort att hon ska skaffa sig en utbildning. Mamman har förklarat att en utbildning är enda sättet att få en ”louding voice”, en stark röst som gör att man kan föra sin egen talan och välja sin egen framtid. Men pappan är obeveklig – hon ska nu bli hustru nummer tre åt en man som ännu inte lyckats få en son och arvinge, och hoppas stort på att Adunni ska ordna detta åt honom.

Det blir förstås katastrof när Adunni flyttar in hos mannen och de två första fruarna och hon rymmer till Lagos som en sista utväg. Där lyckas hon få arbete som någon sorts hushållerska hos en rik familj – från lydig dotter till lydig fru till lydig betjänt. Det blir ingen dans på rosor där heller, men det finns ett bibliotek i huset och en vän i köket och en annan i grannskapet som är villig att hjälpa – och det har funnits en annan flicka där innan Adunni men hon försvann. När Adunni förstår vad som hänt blir hon än mer övertygad om att hon måste tala för sig själv, stå upp för sig själv och alla andra flickor, både de som gått före henne och de som komma skall.

Boken börjar på bruten engelska, men ju mer Adunni lär sig, desto bättre blir språket. Först trodde jag att det skulle vara svårt att ta mig igenom början men det är charmigt och gör att jag gillar Adunni ännu mer. Hennes kloka tankegångar gör sig fint på ett lite barnsligare språk redan från början, men utvecklas medan hennes språk gör det. Det är en helt fantastisk berättelse, så inspirerande och stark men även hjärtskärande och förargande. Detta är nutidens Nigeria – korrupt, patriarkalt och hierarkiskt – och det behövs många starka unga röster för att rucka på det.