
Detta är Gun-Britt Sundströms omarbetning av Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken – huvudpersonerna är fortfarande Arvid och Lydia, men handlingen har förflyttats till sent 50-tal fram till tidigt 70-tal, och perspektivet är numera Lydias.
Det är intressant att läsa berättelsen, som ju bibehålls trots förändrat perspektiv och tidsrymd, ur en annan synvinkel. Jag tycker att Lydias historia är mycket mer intressant, och kanske ännu mer just i denna nya, mer frigjorda tid full av utveckling och nyheter. Jag kunde dock inte låta bli att röra ihop den med Maken här och där – samma författare, samma tidsålder och kvällströtthet förstås. Men det gjorde inte så mycket.
Jag älskar ju Den allvarsamma leken högt och rent, och därför är det problematiskt att ”betygsätta” För Lydia. Originalet är så fulländat och vackert att det är svårt att göra Sundström rättvisa. Men det kanske inte behövs sägas så mycket mer. Se bara till att läsa originalet först, det är mitt viktigaste råd.