2016: 238 – Dolda djup av Ann Cleeves

 

Sagt och gjort – när det var läggdag plockade jag fram första boken som översatts till svenska (det är egentligen tredje boken men jag orkade inte leta efter en engelsk e-bok just då) och satte tänderna i den på en gång. Och det är jag glad för – jösses, vad bra hon är. 

 

Vera Stanhope-serien utspelar sig i och omkring Newcastle, områden som jag varit i en del – kanske fem-sex gånger åtminstone. Det är alltid trevligt med bekanta områden, ortsnamn och annat tycker jag. Dessutom älskar jag dialekten däruppe, vilket är anledningen till att jag nog faktiskt vill fortsätta att läsa dem på engelska. Men översättningen var bra, missförstå mig rätt. Det är bara det att jag gärna vill ha lite ”howay” och ”pet” och ”bairn” hos mina Geordies 🙂 

 

När Julie Armstrong kommer hem efter en utekväll, mer än lagom rund under fötterna, hittar hon sin tonårsson död i badkaret. Han har blivit strypt, och vattnet är prytt med blommor. Mycket udda tycker Vera Stanhope och hennes stab, och det blir inte mindre förbryllande när en ung kvinna, till synes utan koppling till familjen Armstrong, hittas dödad på samma sätt med samma utsmyckning i en vattensamling vid klippstranden där fågelskådare brukar samlas. 

 

Naturligtvis är ingenting som det verkar, och lokalbefolkningen tvingas avslöja en hel del hemligheter. Vera Stanhope är expert på att få ur folk en hel del som de egentligen inte vill dela med sig av, det är ett som är säkert. 

 

Ja – en helt underbar karaktär. Jag är faktiskt glad att jag såg TV-serien först, för jag tror verkligen att Brenda Blethyns rolltolkning är helt perfekt för Vera. Charmig, sarkastisk, kantig och kanske inte utefter rådande modellideal. 

 

Himla bra! Jag fortsätter gärna se på TV-serien också, men jag ska nog läsa böckerna på engelska som sagt – och kanske börja med den allra första – The Crow Trap – redan under semestern.