2016: 175 – Brooklyn av Colm Tóibín

Jag har inte läst något av Colm Tóibín tidigare, och jag trodde nog att Nora Webster skulle bli först ut då jag har haft den sparad i diverse appar ett bra tag. Men så såg jag trailern för Brooklyn på bio flera gånger om under hösten, och tyckte att den verkade så fin. Och senare insåg jag att det fanns en bok som var förlaga, och när jag såg att det var Tóibín kunde jag inte låta bli att ladda ner den också. 
 
Men – det har tagit tid innan jag faktiskt har plockat upp den, och när jag väl gjorde det blev det i ljudboksformat istället. Jag chansade vilt på att det skulle vara någon med riktigt vacker irländsk engelska som läste, och mycket riktigt – det är det. Niamh Cusack gör ett fantastiskt jobb. 
 
Det är tidigt femtiotal på Irland, och Eilis har inte så mycket att välja på i livet. Hon bor med sin mamma och syster, fadern är död sedan länge. Systern arbetar på kontor och visar inga tecken på att bli gift (ja, då blev man gift), och Eilis vet inte riktigt vad hon ska ta sig till. Men så får hon chansen att emigrera till New York, till Brooklyn, där hon kan få arbeta samtidigt som hon läser kvällskurser på Brooklyn College – och det blir en möjlighet hon bara måste ta. 
 
Naturligtvis blir det inte riktigt som hon tänkt sig i det trånga gästhuset, men hon får både arbete, utbildning och nya vänner. Tills något hemskt händer hemma på Irland och hon måste lämna allt och göra resan över havet ännu en gång – med en hemlighet i bagaget. 
 
Jag läste en recension där skribenten irriterade sig på att Eilis bara får allting hela tiden, och ja, så är det faktiskt. Hon får jobb och boende och utbildning och annat jobb och så vidare, på löpande band. När det väl händer något så är det förstås en stor tragedi, men annars känns det som om det flyter på lite väl enkelt här och där. Men det är klart – varför måste allting vara så förskräckligt jobbigt för att räknas? 
 
Jag tyckte att det var mysig lyssning. Jag klippte den i två-tre sittningar och tyckte om den, även om vissa bitar kanske var lite småsega. Men när det väl händer något är det så fint beskrivet. Tóibín hyllas ofta för att han kan gestalta stora saker i små händelser, så att säga, och det köper jag. Han dyker även ofta upp när man talar om män som skriver om kvinnor, vilket han gör på ett mycket övertygande sätt. Jag kommer att läsa mer av honom – antagligen blir det just Nora Webster härnäst. Men först ska jag nog passa på att se filmen 🙂 

0 reaktioner till “2016: 175 – Brooklyn av Colm Tóibín”

  1. Jag blev först intresserad av filmen, men sen såg jag att den var baserad på en bok och då måste jag ju läsa boken först 🙂 Frågan är bara när jag ska få tid till det.

    Gilla

    1. Om du gillar ljudböcker så gjorde den sig fantastisk som sådan! Den är inte så lång heller. Visserligen lyssnar ju jag på dubbel hastighet, men ändå!

      Gilla

Lämna ett svar till Hanneles bibliotek Avbryt svar