
Jag gillar ju verkligen Linda Skugge – har gjort sedan tonåren någon gång – och även om jag förstod att Lilla ångestboken nog riktar sig till lite yngre tjejer än jag så kunde jag inte motstå den för 2 kronor.
Och jag läste den på ett litet kick och önskar att jag hade läst den när jag var femton.
Det handlar ju inte om ”medicinsk” ångest, utan om allt det där som tonårstjejer går och dras med och utsätts för.
Förlaget skriver:
Stinker livet? Fattar ingen hur det är? Jo, otroligt nog finns det de som varit där förr. Linda Skugge skriver om sina egna tonår, om att ta makten över sitt eget liv, bestämma, skita i puckon och tillåta sig att vara ego. En lojal, engagerad tröstebok om de jävliga tonåren.
Och det är väl ungefär så man kan sammanfatta boken, ja. Jag hade inga förskräckligt hemska tonår, det ska jag inte säga, men det är väl aldrig lätt att bli stor.
Mycket bra. Ge till era tonårsdöttrar / syrror / kompisar 🙂