Om jag hade hittat Smittad med det första bokomslaget, detta, hade jag förmodligen inte ens brytt mig om att läsa på baksidan. Men nu var det detta som syns till höger som fångade min uppmärksamhet, och det var väl tur att det var rätt edition som låg där då för detta är en bok som jag tyckte om.
Det är värmebölja i Stockholm och förorterna skakas av brutala mord och attacker på unga flickor. Maria har just tagit studenten och funderar på vad hon ska göra med livet. Medan hon funderar spelar hon i band med kompisarna Katrin och Jonte och dricker rätt mycket öl. Så en kväll träffar Maria Emmy. Då förändras allt på en liten kick och inget blir sig likt igen. De kan inte leva utan varann.
Men det finns andra saker Emmy inte kan leva utan. Som sina ockulta kopplingar till blodmagi…
Alltså, det är ju lite förutsägbart här och där. Och vissa klichéer är alldeles otroliga – som en karaktärs långa välvårdade hästsvans och skinnkavaj samt starka lukt av herrparfym. Så klyschigt att det nästan är skrattretande. MEN. Språket är i stort väldigt bra och drivande, och trots en viss förutsägbarhet så vill man fortsätta. Jag fattade inte förrän nu att det är första delen i en tänkt trilogi – trodde att det bara var ett ganska öppet slut – men då förstår jag bättre.
Ja, jag gillar denna. Det är något annat än Twilight och dess vänner, även om det spelar på samma tema. Bra!
Stories from the city, stories from the sea 