Dag 06 – Om det här vore min sista dag

Dag 06 – Om det här vore min sista dag

Här säger väl folk saker som att de skulle hoppa bungyjump eller fallskärm eller liknande djärva saker och ting. Men inte jag.

Jag försöker att tänka på allt jag vill göra och alla jag vill göra det med, men jag kommer inte så långt.

Så jag tror såhär. Jag skulle ta ett gigantiskt banklån och flyga alla jag tycker om till New York. Promenera, äta ruskigt god mat, dricka ruskigt dyr champagne och se till att berätta för alla jag älskar precis hur mycket jag älskar dem och hur mycket de betytt för mig.

Gud så melodramatiskt.

Dag 05 – Vad är kärlek?

Dag 05 – Vad är kärlek?

Skojigt nog hade jag inte ens tittat på detta temat innan jag diskuterade saken med min goda vän Ramona för knappt en kvart sedan.

Nu finns det ju många sorters kärlek. Grundidén är naturligtvis densamma – att man älskar personen eller djuret eller tinget det gäller. Jag känner ingen särskild lust för att gå in på de separata känslorna man har för familj, vänner, husdjur eller ting, men däremot att ta upp tanken jag hade i diskussionen.

Jag skrev spontant rent ur hjärtat när vi pratade på MSN utan att tänka särskilt mycket och jag tror att jag har 5 20%-tårtbitar vad gäller ett kärleksförhållande.

1) Respekt. Måste vara totalt ömsesidig. Kan vara alltifrån att lämna någon i fred när det behövs till att uppföra sig som folk inför en släkting som man egentligen helst skulle vilja slå på käften (been there, done that!), till att respektera den andra partens åsikter om något man själv tycker annorlunda om. Det finns naturligtvis alltid plats för debatt och diskussion, men man måste respektera vad den andra partern tycker och tänker och inte totalflippa utan försöka ta in deras argument i alla fall. Visst, skulle någon komma med argument för något som jag är starkt emot så är chansen stor att jag skulle tänka två gånger på just den relationen, men som vår käre Voltaire en gång sade (eller inte sade, om man ska tro nya rön) – ‘I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it’.

2) Omtanke. Alltifrån att man känner att just den livsnödvändiga respekten finns, till att spara lite mat om den andra parten måste jobba över och kommer hem trött och jäklig, till att erbjuda sig att gå och handla eller gå ut med soppåsen eller vad som helst, till att försöka förstå varandra i alla lägen även om det inte alltid är så lätt.

3) Ömhet. Vilket kan vara alltifrån att alltid vara redo med en kram om det verkar behövas, till att hålla sig på sin kant tills det är läge. Att få den andra parten att känna sig behövd, älskad och trygg och att alltid ha en öppen famn att gömma sig i när åskan går.

4) Att ha roligt tillsammans. Det finns få saker som jag uppskattar så mycket i ett umgänge, vilket som helst, som att få skratta riktigt från hjärtat. Och jag tror att det är ganska crucial just i ett kärleksförhållande också. Jag berättade för tjejen som intervjuade mig igår om hur viktigt det är för mig att få skratta på jobbet, även om allting går åt skogen, att kunna se det roliga i alla situationer och skratta åt det. Okej, alla kopiatorerna är trasiga, vi kan inte göra ett smack – visst blir man stressad men nog farao blir det lite komik av det också. Likaså tror jag att det är i ett förhållande – okej, det är klart att det finns saker man aldrig kan skratta åt, men hellre skrattar jag åt två kilo ris på köksgolvet än gormar och gapar över det. Hellre skrattar jag åt fallierade planer som gått åt pipan för att någon halkat i en vattenpöl och missat tåget (inte på ett skadeglatt sätt då) än blir arg och besviken. Man har bara så roligt som man gör sig, och jag tycker att man alltid ska försöka ha så roligt som möjligt.

5) Ett fungerande samliv på bådas premisser. Nejdå, oroa er icke, jag tänker inte gå in på några detaljer, men lyhördhet, den där evinnerliga respekten, omtanken, ömheten och humorn går långt. Samt att ha ett öppet sinne och göra sitt absolut bästa för att det ska bli så bra som möjligt, utan att för den sakens skull försaka sina egna värderingar. Båda parter måste vara nöjda. Det är som Linda och Eva och Vivi skrivit om för många år sedan – se det som en vägg. Kakelplattorna är alla delarna av ett förhållande – sex är kittet som håller ihop kaklet. Med andra ord, ett vettigt utbyte av saker som stöttar varandra, där alla inblandade är tillfreds med samvaron.

Nu är det naturligtvis inte så att dessa fem punkter alltid är värda 20% var. Men som en generell tanke så… ja, jag tycker att det är ganska bra.

Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?

Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?

Alltså… how long is a piece of string?

Ska jag bjuda på mat försöker jag att anpassa det efter förutsättningarna, förstås. Jag har någorlunda koll på vad mina matgäster gillar och inte gillar, eller är allergiska mot, eller helst står över, eller om de råkar vara vegetarianer / pescetarianer / veganer / frukterianer (okej, jag känner ingen sådan), och det är ju inte särskilt svårt att tänka två gånger och se till att vederbörande blir nöjd. Själv äter jag allt utom inälvsmat (alltså, jag provar gärna allt men jag tycker bara inte om leverpastej, lever och blodpudding), havregrynsgröt (fast det ska jag ge en ny chans, det var den kalla klumpiga varianten på dagis som avskräckte mig) och ärtsoppa (dito), så det är inte speciellt svårt för min egen del. Har även lite svårt för ”grufset” (som det heter i min familj) i krabba, men bara för konsistensens skull, och synligt fett på kallskuret. Ja okej, och saker som verkligen uttalat smakar majonnäs. Och kokt äggvita som inte är i kombination med gulan eller i en röra. Inget av detta är väl något jag någonsin har blivit serverad i middagssammanhang så det känns inte så jättepetigt.

Jag tror att det jag har bjudit gäster på har gått hem. Det är sällan tallrikarna inte är tomma, och det får man väl ta som en komplimang?

Men okej, om jag gör en Halv Åtta Hos Mig-meny då, för enkelhetens skull så skulle det nog se ut ungefär såhär… och då utgår jag ifrån att ingen är allergisk och kommer med veganska alternativ. Frukterianerna får stanna hemma 😉

Fördrink: Bubbel, naturellement! Flädercider till icke-alkohol-intagare.

Förrätt: Fisksoppa med saffran och räkor, purjolök, palsternacka och pepparrot. Veganskt alternativ: Butternut-pumpa-soppa med ingefära. Alternativt, om det är sommar och varmt, grekisk/turkiska meze som passar alla. Iskallt torrt vitt till förstås, och bubbelvatten smaksatt med Margaritamix (naturligtvis alkoholfri) som alternativ.

Huvudrätt: Bouef Bourguignon förstås, min paradrätt! Serverat med potatismos eller stekta potatistärningar. Grönsaker behövs knappast då jag tenderar att lägga i alltihop (svamp, gröna bönor, lök osv.) i grytan i alla fall, men skulle det vara något så antar jag att ångkokt broccoli eller möjligtvis en krispig sallad med vinaigrette skulle funka, men inte på samma tallrik. (Det var alldeles för längesen jag lagade Bourguignon, det får bli ett projekt till helgen.) Veganskt alternativ: Grillade fyllda paprikor med risblandning inklusive gröna bönor, sockerärter (inte mangetout utan själva ärtorna), majs och eventuellt söta goda tomater. Tabasco förstås, lite Worcestershire-sås och lite citronsaft på toppen. Samma krispiga sallad till.

Efterrätt: Hallon- och saltlakritsparfait. Hands down. Jag och mamma gjorde efter detta receptet men med turkisk peppar istället och två gånger så mycket som receptet föreslår. Det var så gott att man baxnade, nästan lika gott som SIAs Hallon- och saltlakritsglass, som är en av de godaste sötsakerna jag ätit i hela mitt liv. Jag köpte två liter i början på sommaren och är så rädd att smaken ska försvinna att jag sparat på dem så till den milda grad att jag bara petat i mig 0.25 liter. Veganskt alternativ: Svårt! Visst finns det havregrädde och så, men just äggen i parfaiten kan jag inte göra så mycket åt. Efter lite googlande finner jag att en klassisk Gino går bra att göra då det finns vegansk vit choklad att köpa. Då skulle jag välja jordgubbar, kiwi, päron, mango och blåbär, och så till det tofu-vaniljglass. Att dricka till tänker jag spontant kaffe med möjligtvis en liten Armagnac till, men om någon skulle önska något kallt av den starkare varianten så tja, vad skulle funka? Jag tror faktiskt att fördrinksvalet skulle göra sig rätt bra till detta, båda alternativen.

ladies and gentlemen, the moment you’ve all been waiting for…

Nej, okej, jag tror ingen har stått på tåspetsarna – men imorse över ett mycket trevligt frukostbord hittade jag ett gammalt minneskort i farmors gamla sillkarott – så nu kan jag äntligen ta kort igen!

Lite smått och gott från lägenheten då sedan jag äntligen fått  upp lite saker på väggarna och en riktig säng! Jag har inte ens funderat på att plocka iordning, så stå gärna ut med röran…

Hallbyrå (som har varit med sedan tidigt sjuttiotal och stod i mor och fars sommarstuga på Orust och därefter i diverse klädkammare), komplett med telefon, säl, kopp med ättika för att rensa ut grannarnas röklukt, hårborste, ljuslykta (som egentligen är ett pokeraskfat har jag hört) och äppelformad skål (som nog egentligen är en pajform) till nycklar och annat krafs. Över ser vi hallspegel med krokar inköpt hos tanterna i Väjern (likaså skålen och ljuslyktan). Till vänster om spegeln, panoramafoto av ”vår” ö utanför Ulebergshamn, Matsskäret. Tavlan kommer ifrån mormors. Till höger om spegeln finns farfars gamla barometer. Byrån är väldigt låg, det är därför det ser lite roligt ut, men det ska ju hängas saker på krokarna på spegeln i sinom tid också.

Min gamla helfigursspegel från Backatorp. Det enda jag någonsin frivilligt målat för hand, förutom i träslöjden då men det kan jag ingalunda kalla frivilligt.

Kökslampan från Östhjälpen i Hunnebo, en gammal skomakarlampa tydligen. På väggen, mormors ”Picasso” som jag trodde var äkta som barn. Jodu. I fönstret står ett barn från mammas klivia som i sin tur kom från farmors, originalplantan kom från farfars föräldrahem någon gång på 1800-talet. Jag har allt annat än gröna fingrar, men denna kan till och med jag ta hand om. Hittills.

Det Vita Skåpet har vi redan pratat om, men nu har jag fått upp min gamla klocka över också. Tycker att den går rätt bra där i färggladhetens tecken.

Ett rörigt köksbord med kaffekopp, kortlek från gårdagens angenäma kväll och annat ty och väsen. I vasen (som jag fick i födelsedagspresent och lovat visa bättre bild på, det kommer!) klippta kärleksörter från rabatten i Hunnebo. Radion fick jag när jag fyllde tre eller fyra, väckarklockan är farfars gamla, stolarna kommer från gamla lägenheten i Hunnebo, pallen är samma underbara hysteriska färg som hallbyrån, tändsticksblomman bredvid radion är skott från farmors gamla planta, trasmattan har pappas farmor vävt, fönsterlampan och fruktskålen från IKEA och avocadosarna från Coop 😉

Farmors gamla plafond agerar hallampa. Jag har alltid älskat den och är så glad att jag fick den.

Bokhyllor. Och lite annat med. Böckerna står i tre led och jag har ändå massvis mer på vinden. Någon som behöver något att läsa? (Karin, jag har fortfarande två av dina här, om du vill att jag skickar dem så gör jag det!) Uppepå har vi Hacke som farfar vann åt mig på Liseberg när jag var pytteliten och som varit med sedan dess. Han börjar falla sönder och har fått åka både tvättmaskin och centrifug ett antal gånger under min barndom så numera får han sitta och övervaka på ålderns höst. Fruktskål i metall från eBay, Beatles- och blomtavlorna är från play.com om jag inte minns fel, gröna ljuslyktor och liten gammaldags jordglob från Indiska, fåret är en necessär som jag fått av mamma och pappa i julklapp en gång i forntiden, elefanten ett bokstöd från familjen Nordenstedt en födelsedag och spöket världens roligaste Halloweengrej från Sainsbury’s i Cambridge, om man tänder det skiftar det i neonfärger! TV:n är världens minsta enligt Guinness Rekordbok och klockan på väggen kommer vi till strax. Sopsäcken i vänster hörn innehåller plast och kartong från sängbygget som jag inte orkat gå ut med, inte faktiska sopor…

Klocka pappa har gjort av vrakgods på Södra Grötö. Love it.

Blåmussla, krabbklo och ljuslyktor från Hunnebo. Fyren var en julklapp från familjen Larsson d.ä. Det är en ljyslukta men det är livsfarligt att tända ljus i den så den får vara prydnad.

Havana Guns-singel från the one and only Havana Guns, ljuslyktor och fler krabbklor och snäckskal från Hunnebo, och så farfars gamla konjak-karaff. Jag funderar på att hälla te i den för att det ska se lite mer genuint ut, men som det är nu blir det väldigt vackra prismor när kvällssolen skiner igenom så den får stå som den är sålänge. Den behjärtansvärlda skålen är från metropolen Ullared.

Krabbskal som tyvärr förolyckades i Orkanen Katia. Inbillar mig att det fungerar som getingskrämma.

Unt finally – en riktig säng! Otroligt slarvigt bäddad med kaprifollakan. Yum.

just det ja!

Jag fick en USB-mus av A häromveckan som jag inte kommit mig för att installera förrän nu, men gud vad skönt det är. Touchpaden på min laptop är nämligen hopplös, man får trycka så hårt att det gör ont i fingrarna. Denna är däremot jättekänslig och supersnabb!

Detta innebär en viss risk. Jag kan spela The Sims igen… oj oj oj.

*springer och letar*

tio år har gått

Ja, tio år sedan den ödesdigra dagen i New York City idag. Herregud, vad tiden går.

Alla minns vart de var när de fick höra om det. Jag var på jobbet, vi hade varken TV eller radio och på den tiden hade väldigt få internet på mobilen. Det var en kund som kom in och frågade om vi hade hört – och det hade vi naturligtvis inte. Jag vill minnas att hon kom med en Evening Standard till oss, men jag tror att jag minns fel där faktiskt, de kan väl knappast ha kommit ut med något så snabbt.

Vi höll öppet resten av kvällen men jag tror inte att vi tog ett enda pund i kassan. Shoppingcentret som jag jobbade i, Whiteleys, hade delvis ett väldigt stort arabiskt klientel och hade delvis ofta varit utsatt för bombhot och annat, så alla försvann fortare än kvickt. Det var surrealiskt, många andra affärer stängde på en gång, det var många som grät och sprang hemåt.

Whiteleys ansågs inte vara något särskilt farligt ställe när allt lugnade ner sig, men en flatmate som jobbade vid Big Ben / Houses of Parliament jobbade inte på flera dagar efter på grund av evakueringen.

Vilken jäkla dag.

blodgrupp

Vet ni vad ni har för blodgrupp?

Jag har aldrig fått veta min, men båda mina föräldrar har bisarrt nog samma väldigt ovanliga (3% i världen, 5% i Sverige) – AB Rh+. Jag minns inte tillräckligt från biologin för att lista ut om det betyder att jag troligen har samma? Kan jag fråga på vårdcentralen när jag ändå ska dit och bli stucken snart?

torsdag

Jag hade värsta besökaruppsvinget igår och fick 29 (!) kommentarer på ett och samma inlägg. Förstår inte riktigt hur det gick till, var det någon som länkade tro? Om nån vet så berätta gärna för jag är otroligt förvirrad.

Hetsig dag idag, två intervjuer och ett möte på AF, men nu är jag äntligen hemma igen. Pappa skulle ha kommit i eftermiddags så vi kunde sätta ihop sängen, men jag kan inte tacka nej till något som kan leda till jobb eller a-kassa… det börjar bli lite tight. Vi får bygga på söndag. Man får ta det som det kommer.

Igår när jag skulle gå och köpa hushållspapper gick jag om en herre i 140-årsåldern som sa något jättehögt precis när jag gick förbi. Jag stannade och sa ”Förlåt?” då jag utgick ifrån att han sa något till mig, men nej då. ”Jag pratar med min hustru här bredvid. Hon är DÖD.”

Jahaja, det förklarar saken.