Stories from the city, stories from the sea

Den brunstige valrossen har nu gått ännu längre än vanligt, genom att hålla en extremt högljudd och privat konversation med någon som jag antar var hans läkare om en hel del saker som man kanske inte måste dela med sig av till sina kollegor. Allvarligt, det finns massor av smårum, eller för den delen ena trapphuset, som är helt okej och där det inte ekar något nämnvärt.

Anyway.

Igår kväll var jag duktig och fick ihop tio matlådor. Det tog inte ens någon nämnvärd tid. Lite drygt två timmar tror jag, inklusive min egen middagsstund och all disk. Två med köttbullar i gräddsås och makaroner, tre med kycklingwok och nudlar med stark thai-currypasta och soya, tre med färsk grön tagliatelle, broccoli och kyckling i citronsås och två med färsk fettuccine och en pastasås jag hittade på igår med strimlad ryggbiff, ajvar, crème fraiche, passata, syltlök, vitlök och buljong. Och andra kryddor också såklart. Lite pepparrotsost mot slutet. Jo, och så chipotlesalsa som jag köpte i Muswell Hill typ sommaren 2009 som gav både lite rökig smak och hetta – en portion blev min middag igår. Därefter skrubbade jag köket och sköljde upp ett gäng strumpbyxor och kände mig därmed duktig, möblerade om bland lamporna lite grann så jag kan ha en fungerande sänglampa, Skypade med D, pratade lite med Maja och somnade sedan i lagom tid. Eller ja, nån gång mellan 23 och 23:30 skulle jag tro, för jag minns att jag hörde grannens klocka ringa elva när jag låg och läste färdigt Privat, men inte halv tolv.

Två kycklingfiléer räckte till sex matlådor kom jag just på. Det är ganska imponerande. Visst var de jättestora, men 1 kg kostade 59:- och detta var ju inte ens hälften vilket betyder att jag kom ganska billigt undan. Pastan kostade 10:-, nudlarna typ ingenting, resten hade jag eller var slattar, typ matlagningsgrädde. Grönsakerna till woken nästan gratis. En lunch här i hooden kostar 79:-. Jag är nöjd. Och räknar faktiskt med att fortsätta vara duktig även när jag får in lite pengar. Det är faktiskt godare och trevligare att veta vad man äter och inte behöva åka iväg med bil för att få lite att äta. Nu är det ingen som har speciell koll på hur lång lunch folk tar, inte alls, men jag blir ändå stressad eftersom jag vet att lunchen ”officiellt” är 42 minuter. Upp till en timme är helt okej, det har vi pratat om och ingen räknar med att man ska ta kortare, men mer än så och jag får myror i trosorna.

Förresten lyssnade jag på Idrottsgalan i Sportextra (antar jag att det var) igår kväll när jag stökade i köket. Vad trevligt det är att lyssna på radio egentligen, jag gör det då och då på morgonen om jag känner för det, och så mellan 10:03 och sisådär 10:57 på lördagar naturligtvis, men annars är jag faktiskt rätt kass på det.

Nä – nu blir det strax lunch med Hjärtat i översta lådan till, tror jag, tra la la!

God morgon! Det har skett ett mirakel här, jag vaknade före klockan ringde och var riktigt pigg. Fast jag gick förstås upp och satte på kaffet och kröp ner en stund till i alla fall 🙂

Ännu ett mirakel – igår märkte jag av att jag inte ätit frukost. Okej, jag hade inte sovit heller så det är klart att jag var extra trött, men ändå. Det har inte hänt på väldigt länge att jag dippar såpass just före lunch. Därför – och som firande av piggheten – extra god frukost idag!

Svart, svart rågbröd med superlågt GI, keso och lite svart och lite röd tapenade sedan i onsdags. Naturell yoghurt med en liten dutt citronmarmelad.

Mums filibabba och lagom mättande med främst långsamma kolhydrater.

Nu – face on time.

Nu är jag lagom stekt i hjärnan alltså… varit uppe fjorton timmar, det känns lite baklänges. Förhoppningsvis blir det till att somna riktigt gott – och tidigt – ikväll. Jag tror att det kan behövas. Ja, somna brukar ju gå rätt bra, det är just det där att fortsätta sova och kunna somna om som spökar. Jag får väl lägga in datorn i ett köksskåp eller något så jag slipper höra om den kör igång igen…

Nu – strax home time. Jag ser fram emot bussresan, vad är det då? Men ibland är det himla mysigt. Önskar att jag hade kunnat dokumentera hur dimmigt det var imorse – man såg verkligen inte att det var Älvsborgsbron man var på. Lyktorna i de andra filerna, ja, men inte ljusen från stan eller Eriksberg, det var bara en enda soppa. Lite klarare nu dock.

And on that note – it’s home o’clock!

Nej – men jag undrar faktiskt om det finns något annat ställe på jorden (förutom självaste Systembolaget och dess lager) där det finns så mycket Systemetpåsar som i svenska lunchrum? Nästan varenda kotte har maten i en Systemetpåse – jag själv inräknad för jag tror att mamma har sparat varenda Systemetpåse sedan tidernas begynnelse och använder dem nu till allt, särskilt avlämning av saker till mig. Sist jag var där packade hon om mina matlådor (skulle sova över söndag-måndag) i varsin påse i ÄNNU en påse. Och de är ju synnerligen käcka till mindre saker då en stor bärkasse nog gärna skulle få lådor och annat att välta, men det ser faktiskt väldigt roligt ut när marschen nedför trapporna startar vid 11:15 och 90% har maten i Systempåse.

Anyway.

Idag blev det helstekt fläskytterfilé med svampsås och haricots verts som har stått sedan i torsdags – men det var absolut inget fel på den, tur, för det är vidunderligt gott. Ikväll bör jag göra något av lite strimlad ryggbiff som jag inte orkade laga häromdagen men jag vet inte riktigt vad – det blir nog någon rätt klassisk gryta av något slag för jag har varken tid, lust eller ingredienser till något jätteavancerat.

Och ikväll hoppas jag verkligen att jag kan få sova ordentligt, jag känner i hela kroppen att jag är trött idag. Och är det något jag inte ”får” vara ur neurologisk synpunkt så är det just riktigt trött, det är det ”farligaste” när man som jag inte har några egentliga ”fel” på hjärnan enligt MR och EEG. Men vila även utan sömn är också bra, säger de som kan. Och jag hade det jättemysigt i sängen under småtimmarna ändå faktiskt, det var alldeles lagom varmt och gosigt, rena lakan och nyduschad och låg och dagdrömde lite för mig själv… timmarna där innan tre var intressanta dock, herrejisses vad jag drömde! Jag hittade en ultimat hårprodukt (tyckte jag, jag fick våfflat platinablont hår av den), jag återberättade Chandler Bing-skämt för min gamla pojkvän från sexan liggandes i en Saccosäck, jag var på jobbet en hel del och drömde om How I met your mother för att jag såg något avsnitt innan jag somnade. Plus ungefär sjuhundra andra saker.

Tog ultrasnabb lunch idag (glömde ta med mig bok ner och min nya favoritlunchkamrat var på möte IGEN) så jag skriver lite med gott samvete. Funderade på att gå hem tidigare som kompensation men jag tror inte att jag gör det, jag hänger lite nu istället. Kanske går ut en snabb sväng, jag tog fel skor på mig idag (det gör SVINONT att gå på den grova grusvägen i dessa) så vi får se.

Rolig grej – Volvos hälsocoacher har hittat på ett ”program” där man loggar all sin fysiska aktivitet under en månad (både träning och t.ex hushållsarbete, trappspringning, promenad till och från bussen…), som sedan konverteras till distans och så ska vi se om Arendalsfamiljen kan slå båtarna i Volvo Ocean Race till Auckland! Kul initiativ tycker jag. Tydligen är de inte så bra på det här med friskvård normalt – dock tror jag att min konsultchef kommer att betala ut en tredjedel av mitt Friskismedlemsskap här i dagarna 🙂

Vad är det med söndagsnätter egentligen? Somnade gott igår kväll men vaknade klockan tre inatt av att datorn satte igång sig själv och kunde inte somna om efter det. Jo, en stund tror jag att jag somnade för jag tror att jag drömde något lite smått underligt.

Men söndagsnätter har en förbannelse över sig, det har varit så i många år för mig. Det är ju inte så att jag är nervös för att gå upp till jobbet liksom? Däremot kanske jag är nervös undermedvetet för att klockan inte ska ringa eller så, jag vet inte.

Anyway. Första planeringsmötet idag, ska bli spännande!

À bientôt!