det var som fan!

Jag skulle googla ”pulled pork”, och precis när jag började knappa kom någon och skulle prata, så jag tittade inte ner när jag satte händerna på tangentbordet och hamnade alldeles åt helskotta fel.

Men check this out:

Google VET alltså att folk gör såhär!

Helt jäkla otroligt.

((Ursäkta suddig screenshot, jag var tvungen att dra upp storleken och orkade inte ladda om.))

vuxenpoäng och rädisor

Jaja. Nu är jag lugn igen.

Det gick bra igår på vuxenpoängssamlandemötet, jag ska börja pensionsspara på mellanrisk och… ja. Det var väl inte så mycket mer. Trevlig tjej också!

Gick och fyndade lite på Coop Konsum när jag ändå var på Wieselgrensplatsen. Mitt gamla hood. Jag minns när det fortfarande var Domus. Domus hade snygga plastpåsar i pastellfärger på klädavdelningen… och de häftade ihop papperspåsarna med kvittot utanpå. Råkar jag minnas, av någon anledning.

Anyway. Jag gick in där för jag skulle ha tag på en plastcitron, och det hittade jag. Jag hittade dessutom två burkar gröna mezzanillaoliver, ett paket rökt lax, en bit fin rökt skinka på 500g, tre bullar (jag vet inte vad som for i mig men när jag såg dom var det bara GOT TO HAVE YOU) och en rejäl knippe rädisor. Jo, och en rätt stor bytta potatissallad.

Allt detta till det facila priset av typ 140:-.

Alltså, Coop Konsum är DYRT, men när det är billigt så är det verkligen billigt.

Hoppade på en 10-spårvagn som kom precis när jag kom ner till hållplatsen utan egentlig koll på vart den går, men efter lite awkward spanande på kartan (ni vet, det står folk under och man står bröst mot bröst med dem för att titta på något ovanför deras huven) så såg jag att den visst gick uppåt Valand till, så jag åkte till Kungsportsplatsen och tog mig en liten promenad vid vattnet. Vädret var strålande och det är alltid lite kul att titta på folk som kommer från jobbet och skolan i vårsolen och lyssna på de – otroligt duktiga – A-lagarna i Kungsparken som sjöng Bob Dylan och Johnny Cash så det skrällde om det.

Kom hem, åt köttfärssås och makaroner med prästost och mycket svartpeppar och kände mig nästan lite studentikos. Kom på att min Allersprenumeration har gått ut och att jag hade totalslut på frukt, så jag gick till ICA och fyndade lite till. Chorizo och en jättestor helgskinka, frukt, tidning, tre lättdrycker, fryst potatisgratäng till någon krissituation… so much for en tidning och några äpplen. Jaja. Det går åt!

Resten av aftonen löste jag korsord till bakgrundsljudet av Filip och Fredriks Två nötcrème och en moviebox och hetsåt rädisor med salt på. Ska skriva lite mer om det här med rädisor med salt på lite senare, det har med ett intressant fenomen att göra som slog mig igår.

nära-tåget-upplevelse

Imorse på väg till jobbet var bussen någon sekund, någon meter, ifrån att köra rakt in i ett TÅG. Visserligen ett långsamt godståg, och till skillnad från de vanliga tågen var det väldigt kort, men jag tror inte jag har varit så rädd i hela mitt liv.

Satt lugnt och läste Louise Boije af Gennäs när jag plötsligt tittar upp, hela bussen skriker till och chauffören tvärstannar och liksom svänger av så saker och ting flyger och vi står tvärsöver vägen.

Fy FAN vad äckligt det var. Jag skakade i hela kroppen i typ en halvtimme efter avklivandet. Usch.

Fast nu är jag rätt lugn.

Men vilka jäkla förare de sätter på industribussarna. Fel väg flera gånger i veckan, häromveckan försökte en a) köra upp på järnvägsspåret och b) köra upp på en gångbana, efter att ha kört ner till muséet och fått vända på en liten parkeringsplats.

Nä, Västtrafik. Bättre kan ni!

bokflum

Så, det var några böcker samlade. Irritationsmoment: det var en tredje med de sista två som jag skulle skriva något om. Jag sa till mig själv innan jag packade Dramaten att visst kommer jag ihåg detta nu, Vildängel, Aprilhäxan och… något mer. Men nu slog det mig att det kanske inte alls var så – jag hade tänkt lämna tillbaka Högre än alla himlar oläst och därför låg den med de andra två. Vi säger att det var så!

Slipper mötet i eftermiddag – skönt. Det är så fint väder. Och även om det är det enda mötesrummet med ordentligt dagsljus så sitter jag ju hellre här. Och luktar på… Valrossen?

Jag har en hög på… nio eller tio böcker som jag läste när jag var hemma, samt i helgen, som väntar på att bli omskrivna. Kanske gör jag det ikväll. Har inget annat på agendan efter bankmötet, förutom att äta lite, så.

Kanske svänger in på Coop på Wieselgrensplatsen också. De har manuell fiskdisk och jag är jättesugen på att göra fisk i foliepaket, kanske imorgon. Plus att jag är på jakt efter sådan där plastcitron, min är slut och jag klarar mig inte utan citronsaft!

Nä – på’t igen!

2012: 26 – Aprilhäxan av Majgull Axelsson

 

Åh herregud. Herregud, vilken roman! Många är de som sagt till mig att läsa Aprilhäxan, i många år har den föreslagits och jag har trott att det har varit någon sorts Philippa Gregory-häxprocess-historia och inte varit särskilt intresserad alls. Men så fick jag syn på Majgull Axelssons böcker i hyllan på biblioteket, faktiskt första gången jag var där, och kom på att det kunde väl vara idé i att beställa den i alla fall. Passar det inte så passar det inte, typ.

 

Men nog passade det. Milde tid, vilken fantastisk bok.

 

Jag har försökt berätta för folk om den, men det… det går liksom inte. Det är något alldeles unikt, det är nästan som om det inte går att ta på varken berättelsen, karaktärerna eller språket.

 

Kunde jag komma på vad exquisite heter på svenska hade jag beskrivit den som sådan. Helt otrolig. Läs läs läs please.

2012: 25 – Vildängel av Lina Forss

 

Vildängel av Lina Forss har fått hemskt bra recensioner. Det har jag väldigt svårt att förstå.

 

Den är för det första extremt flackig. Man vet liksom aldrig riktigt var man är. Huvudpersonen kallas Timotej, vilket får en att kanske tänka sig att föräldrarna ifråga när hon föddes på 70-talet var lite roliga hippies sådär. Och det antyds väl kanske en smula, men det är helt oviktigt.

 

Även om den ska vara ”delvis självbiografisk” så känns absolut ingenting realistiskt. Tycker jag. Särskilt inte tiden i London… okej att allas förutsättningar är olika, men hon försöker liksom få det att låta som om det var lite synd om henne ekonomiskt och sådär, när hon har ett helt eget hus i Holland Park och senare en lägenhet i Hampstead. What’s that all about?

 

Fast hennes knasiga kompis Lola (hette hon väl?) är en kul karaktär, det är hon.

 

Och – det ska jag också tillstå – bitar som involverar familj, sjukdom och tragedi är om kanske inte välskrivna, så rörande och trovärdiga.

 

Anyway. Jag läste Vildängel på knappt två timmar när jag var hemma i förra veckan och ba’… jaha, okej, nästa.  Jag var liksom varken imponerad eller irriterad för att jag slösat två timmar på den, om ni förstår hur jag menar.

 

Skulle inte läsa om den… men inte direkt uppmana till att undvika den heller.

retrolunch

Satt och slösurfade lite igår när jag hade slutat jobba och väntade på bussen och tittade efter tips på goda kalla luncher att ha med till jobbet ((har bestämt att – oftast – nöjer jag mig med ett varmt mål om dagen och det passar mig bäst på kvällen, så det handlar mest om sallader och sånt nu)) och kom över tips på potatissallad och kallskuret.

Egentligen är jag inte särskilt förtjust i potatissallad – dock i kallskuret! – men jag blev fruktansvärt sugen och köpte således en liten bytta när jag handlade på väg hem. Jag köpte ICAs rödbetssallad för ett tag sedan och den är supergod, så jag chansade på deras egen potatissallad också. Superdupergod!

Tunt skivad rökt kassler till, och så gjorde jag en liten sallad på gurka, tomat, rödlök och lite smulad ädelost, samt någon liten dutt Rhode Island-dressing. Massor med svartpeppar uppepå både grön- och potatissallad förstås.

Oj vad gott det ska bli. Och vad enkelt det var att göra iordning. Och billigt också, faktiskt. Okej, man kanske kan göra potatissalladen billigare själv, men en bytta som räcker till två portioner kostar 15:- ungefär, och kassler är ju inte direkt dyrt. Denna biten jag har nu har varit med i minst fyra-fem sallader, någon pasta och kanske något mer, och det finns fortfarande en snutt kvar. Tror inte den biten kostade mer än… 30:-, kanske?

Och grönsalladen är ju enkel att göra. Väldigt smidigt med andra ord!

2012: 24 – Ursäkta att man vill bli lite älskad av Johanna Thydell

 

Jag läste Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna för ett tag sedan. Vilket ni kanske minns om ni varit med ett tag, för jag vet att jag har nämnt den flera gånger efter, och jag såg filmen av en slump för några månader sedan.

 

Ursäkta att man vill bli lite älskad är nästa bok, om Nora Jonasson. Nora går i nian, är lagom poppis, har kompisar och trevlig familj och tycker att hon är… just ingenting. Inget speciellt. Hon varken skär sig i armarna eller har en lovande schackkarriär.

 

Men hon har ju ett tonårsliv. Och jag gillar att läsa om tonårsliv, det framkallar på något vis både nostalgi och ångest hos mig. Fast en lite sådär småmysig ångest. Ni vet. Sprit och cigaretter och killar och sex och allt det där. Det är kul. Lagom stora happenings men inga jättedramer.

 

Det är väldigt roligt att läsa Thydells språk, och det känns väldigt genuint. Jag skrattar alltid åt formuleringar som ”Viktor-fucking-Persson” och ”slampish”. Sedan är det lite kul att läsa tonårsskildringar som utspelar sig typ femton år efter min egen tonårstid, för när jag gick i nian fanns ju liksom inte SMS och Facebook och sånt där som jag kan tänka mig spelar väldigt stora roller i niondeklassarnas liv nu. Vi skrev på varandras skåp med blyertspenna istället på min tid 😉

 

Anyway. Jag skulle förmodligen läsa om denna någon gång om det inte råkade vara en biblioteksbok och vore jag högstadielärare i svenska hade jag rekommenderat den till både killar och tjejer. Visst är det en tjejbok, men jag inbillar mig att det är väldigt nyttigt för unga killar att läsa ”tjejböcker” och vice versa. Det är förresten nyttigt för vuxna också – jag har alltid sagt att man kan lära sig väldigt mycket om relationer och det neurotiska motsatta könet i Bridget Jones Dagbok och High Fidelity. Till exempel. Eller Ser min bak stor ut i den här? och vad som helst av Mike Gayle.

 

Bonus för de ”noriska ordspråken” som dyker upp här och där. Asroligt!