2014: 133 + 134 – Hugo och Josefin och Hugo av Maria Gripe

   
 

Mamma köpte en påse gamla barn- och ungdomsböcker på auktion häromhelgen – flera fina Astrid Lindgren (okej, det var någon som hade tuggat på en av Emil-böckerna samt Madicken och Junibackens Pims, men det är smällar man får ta) och tre Maria Gripe. En hade jag aldrig hört talas om, Tappa inte masken, men Hugo och Josefin känner jag ju till! Här fanns alltså Hugo och Hugo och Josefin, inte Josefins egen bok (men det gör ingenting för de andra två är bättre tycker jag, första är lite väl barnslig).

De är verkligen underbara! Josefin, sladdbarn i prästgården, utstött i skolan med knappt några vänner. Och Hugo, bondpojken som skolkar i två veckor för att han måste ta hand om sina vattenspindlar och kallar lärarinnan för ”frökna”. I första boken kommer Hugo till skolan och han och Josefin blir bänkkamrater – och oskiljaktiga! Och i de följande två – alltså dessa två – fortsätter äventyren. Jag älskar Hugos karaktär, han är så no nonsense man kan bli, språket är vackert rakt igenom och det är vad man måste kalla vardagsrealism utan att bli alldeles för sentimentalt och ledsamt trots att det på sina ställen ÄR ledsamt.

Dessutom är det väldigt roligt här och var. Listan över Josefin och Karins ”banntning” är ett komiskt mästerverk. ((Man ska dra ner från tie till nie smörgåsar om dagen och bara äta tre pårschoner till midda utom på missommar då man får äta fem. Bland annat.))

Over and out för idag

 
 
En strålande dag! 
 
Kanondag på jobbet trots datortrubbel i början på förmiddagen. Vi åt lunch på bryggan i solskenet, och det var så varmt att man nästan var tvungen att gå in. Och jättefin kväll, först med smaskens hämtmat från Vino Pasta med Linda och Camilla hemma hos C i deras nya fina lägenhet, sedan smärre överdos cola light hos Lindas mamma före hemfärd i den fortfarande riktigt hta sommarkvällen. 
 
Life is sweet. Nu Father Ted och sedan läggdags! 

2014: 132 – Invandrarna av Vilhelm Moberg

Det går ju inte att läsa alla dessa tunga artonhundratalsskildringar fulla med löss och smuts på raken, enligt mig – det var detsamma med Fogelström, ju – men nu fick det allt vara dags för del två i Utvandrarsviten – nämligen Invandrarna. ((Jag läste ju Utvandrarna i mars… herregud, kan det verkligen vara så längesen?)) 
 
Jag behöver väl knappast gå in något vidare på handlingen… Karl Oskar och Kristina och deras resesällskap anländer till Manhattan, i väntan på fortsatt resa mot Minnesota. På sätt och vis var början min favoritdel av denna boken, det var så intressant att läsa om New York på den tiden, när det gick grisar på Broadway och de är alldeles fascinerade av sexvåningshus 🙂 
 
Men visst är det smuts och elände ändå, för sedan ska de vidare till Albany och sedan Buffalo och sedan Chicago, så det blir mer åka-i-godsfinka-typ för dem. Och jag blir irriterad på Kristina som är så himla snobbig mot Ulrika – men naturligtvis fixar det till sig och Kristina blir S:t Kristina igen, halleluja. 
 
Miljöbeskrivningarna och personporträtten är förstås fantastiska. Helt och hållet. Berättelserna om resan till fots fram till Minnesota Territory där de ska slå sig ner är väldigt fina, och jag gillar verkligen när de är hemma hos baptistpastorn (och vad som händer med honom sedan!). 
 
Men, som sagt. Jag blir irriterad på Kristina och hennes snobberi. Det gick visst fort att glömma att hon beskyllde Ulrika för lössen på båten och hade fel. Och så undrar jag lite hur allting bara kan ordna sig, Karl Oskar är ute och håller på att frysa ihjäl och lägger sig på en mjölsäck och vaknar och hittar hem, pang bom, nemas problemas. 
 
Men – egentligen ska man ju inte klaga på det, det är ju befriande att det inte bara är misär. Relationsbeskrivningarna är fina, och jag känner ännu mer nu att jag vill se filmerna. 

Helgen som gick…

Så! Ja, helgen var fantastiskt skön. Hade inte datorn uppe förrän efter lunch igår tror jag. 
 
Kom i fredags kväll och blev matad med grillat, tidigt till sängs och sov jättegott trots högljudda norskar utanför fönstret. Upp och bada på lördag morgon – första doppet i år och det var härligt! Dock som alltid fyllt med lite skräckblandad förtjusning till att börja med… 
 
Sedan loppis! Min ena kasse gick nämligen sönder i fredags, så jag tänkte att jag skulle kolla efter en där. Av någon anledning fick jag en vision av en trasmattevävd, och det gick ju vägen 🙂 Åsså åt vi lunch på kajen, riktigt gott och jättemysigt. Stillsam eftermiddag i trädgården med korsord och Vilhelm Moberg och hemskt god lax i paket med färskpotatis i paket på grillen till supé. 
 
Upp och bada igen på söndag efter ännu en god natts sömn. Annars en stillsam dag får man väl säga, härlig familjefrukost i trädgården och där spenderade jag större delen av eftermiddagen också. Hamburgare till middag innan avfärd till Smögen och den intressanta resan… haha! 
 
Igår kväll tittade jag på lite halvdålig TV tills ögonen började ramla ihop… men gud så svårt det var att somna, så otroligt hett. 
 
Och ikväll får jag träffa Linda för första gången på alldeles för längesen, hurra! 
 
Så – i största allmänhet är livet rätt gott för tillfället, om man bortser från att Arbetsförmedlingen har ställt till det så det heter duga… men det tjänar ingenting till att gå och vara grinig för det! Idag går det nog dessutom att äta lunch ute på bryggan… dagens lunch ser ut som barnmat men är fantastiskt god. Mer om det senare. 

Dagens dikt: Havsbön av Karin Boye

==
 
Havssvall, kom sköljande,
ge mig den salta och runda klangen att smaka,
den som gavs mig
till ett urnamn åldrar och åldrar tillbaka!
Ord, som inga dödliga
läppar kan uttala,
ligger gömda
inne i svallen svala.
 
Länge, för länge
svalt jag på lättuttalade människoord.
Jag vill uppstå,
jag vill mätta min mun vid moderns bord.
Som ett förvillat barn
i ledans ånger
vänder jag hungrig om
till hemmets sånger.

Låt mig dricka
språkens språk ur eviga dova brus.
Låt mig klarna
till ditt vilande djup av skapelseljus.
Innanför själ och ande
hör jag dig sjunga.
Stig i mitt blod, och blomma
i min tunga!

Karin Boye

==

Back in Backa

Tebaks i civilisationen. Väldigt glad att min snälla pappa körde mig till Smögen så jag kunde gå på bussen vid startstationen för när den väl kom till Hunnebo var det redan folk som fick stå. Främst för att någon stjärna till morsa hade världens största syskonvagn som hon inte visste hur man fällde ihop – först ställde hon (och hennes lika stjärnlika morsa) vagnen så att ingen kunde gå förbi, och förstod inte varför chauffören protesterade. Hallå säkerhetsrisk? Sedan blockerade de ju hela mittdelen då istället. 
 
Och satt naturligtvis bredvid mig och var asjobbiga hela resan. ”Ska inte Daniel ha en banan? Ge Daniel lite banan. Ge Daniel lite vatten. Daniel har solen i ögonen. Daniel ska nog ha lite vatten. Dra ner mössan lite. Ska du inte dra ner mössan? Jaså. Ska inte Daniel ha en banan? ” Och så vidare. Synd om den andre som inte fick hälften så mycket attention. 
 
Jaja. Superhelg, i alla fall! Men det kan vi ta imorgon, för nu ska jag äta en bruschetta och sedan gå och lägga mig. Stenhårt. 
 
Sov gott! 

Dagens dikt: The way of the world av Ella Wheeler Wilcox

Flera fraser i denna dikten är ju välkända, men man ser dem inte så ofta ihop. 
 
== 

 
Laugh, and the world laughs with you, 

    Weep, and you weep alone ; 
For the brave old earth must borrow its mirth, 
    It has troubles enough of its own. 
Sing, and the hills will answer, 
    Sigh ! it is lost on the air ; 
The echoes rebound to a joyful sound, 
    But shrink from voicing care.

Rejoice, and men will seek you, 
    Grieve, and they turn and go ; 
They want full measure of all your pleasure, 
    But they dont want your woe. 
Be glad and your friends are many, 
    Be sad and you lose them all ; 
There are none to decline your nectard wine, 
    But alone you must drink lifes gall.

Feast, and your halls are crowded ; 
    Fast, and the world goes by ; 
Succeed and give and it helps you live, 
    But no man can help you die, 
There is room in the halls of pleasure 
    For a long and lordly train ; 
But one by one we must all file on 
    Thro the narrow aisles of pain.

 

Ella Wheeler Wilcox

==