Fredag, lövbiff, klyftpotatis, besök från landet
Jag hinner inte meeeed, vart tar tiden vägen? De första två timmarna idag bara flög förbi, och sedan möte i 1½ timme och nu är det ju för höge farao snart lunch. I eftermiddag ska jag dessutom fotografera folk i en timme… haha!
Idag kommer Ida-Klara och Micks till stan! Det ska bli jätteroligt att träffa dem en stund. I-K vill dessutom bjuda på middag – inte mig emot i dagsläget 😉 (Halv lön, gigantisk CSN-räkning, lite för mycket shopping = ingen asbra ekvation.)
Igår gjorde jag en helt enormt god lövbiffgryta, då jag hittade billigt kött på Ica. Bräserade det i strimlor läääänge (ni vet – lövbiff är bara mör om man steker hastigt eller kokar länge!) i buljong, med kryddor, soja, dijonsenap och lite annat. Kanske en och en halv timme fick det puttra sig – med mer vätska tillsatt då och då. Sedan grovhackad lök, en hackad vitlöksklyfta, någon msk syltlök (det var det som fanns kvar, annars hade jag tagit massor), lite pepparrots-Philadelphia och matlagningsgrädde. Kokade ihop, åt med klyftpotatis och njöt. Hade jag planerat lite bättre hade jag haft i paprika och svamp också. Skulle ha funkat med ris, tagliatelle, bulgur eller liknande också men det blev förvånansvärt gott med klyftpotatis.
Varför äter man inte mer klyftpotatis, egentligen? Hemgjorda tycker jag är hur gott som helst. Och så billigt sedan då. Man behöver ju egentligen bara något att dippa i för att det ska bli rena festmåltiden.Tråkigt att mikra dock, så jag lade resterna i en porslinsform istället, så äter jag det till middag imorgon och köttfärssås och makaroner till lunch idag. Det går också bra!
Och nu börjar det bli dags. Senare ska jag berätta om en intressant ungdomsbok jag just läst!
Imagine Reinfeldt
Alltså… var FÅR folk allt ifrån?

Här kan du se arton scenarion om Reinfeldt var din pojkvän, och här kan du se Twitterkontot som specialiserat sig på att föreställa sig Reinfeldt. Fantastiskt roligt.
En mycket lyckad dag
Herregud, vad mycket jag har fått gjort idag! Nog för att det fortsätter att ramla in saker (klockan två idag hade jag skickat 67 mail), men i alla fall – ett par större problem har blivit lösta på ett väldigt bra sätt, och i samband med detta har jag blivit inbjuden på hotellfrukost på tisdag. Score! Och en av personerna som var inblandade sa att det är så roligt att hjälpa mig för jag är så trevlig och lättsam. Jajamensan! Hoppas att jag får träffa henne på tisdag också, otroligt trevlig tjej!
Tja, detsamma hände faktiskt med en annan leverantör. Det kändes som om jag hade varit jättejobbig under förmiddagen med sjuttioelva olika grejer, men när jag ursäktade mig i en tackfras sa hon också att det bara är kul att jobba med mig.
Det roliga, eller vad man ska säga, är att vi har haft problem med att få respons från både detta hotellet och en annan privat hyresvärd som vi hyr lägenheter av, men jag har fått loss en massa bra grejer och det känns så otroligt skönt! Det är jättekonstigt att jag inte ens har jobbat där i två månader, jag känner mig som en del av möbleringen och det verkar som om alla andra tycker likadant.
Jag vet inte om vi helt enkelt har tur med leverantörer eller vad det är, men alla jag har pratat med, från kaffemaskinsföretag till svindyra hotell till logistikfirmor, har varit helt otroligt hjälpsamma och trevliga. Allt expedieras snabbt och effektivt med minimala problem. Underbar känsla att gå ifrån jobbet och verkligen känna att man har gjort bra ifrån sig.
Nä, jag skryter faktiskt inte. Jag är bara så glad över att det här har blivit så ofantligt BRA!
Igår kväll blev jag åthutad av chefen dock… för att jag jobbade på kvällstid 😉
Nu lagar jag lövbiffgryta och tittar på Vänner med ena ögat. Det är väldigt skönt att känna att man har förtjänat sin sköna fritid, och att veta att man gör nytta och är duktig på det man gör, samt överskrider förväntningarna som ställs på en. Lovin’ it!
Omslagsonsdag #56 – MÅNE
Nämen! Jag hade ju tidsinställt mitt Omslagsonsdags-inlägg för att inte glömma av det igår, och nu har det försvunnit. Himla konstigt. Vi får göra om det! Veckans tema är MÅNE.





Jag är särskilt förtjust i Our mutual friend och A moon for the misbegotten…
Att vara en fluga på väggen…

Så mysigt!
Åh herregud så tråkigt.
Alltså, detta går ju inte

Helt absurt.
Dregen i Sommar i P1

Har hon fått fnatt fullständigt, tänker ni nu. Nej – men jag kan ju lyssna på radio i min jobbtelefon! Det kan jag i min privata också, men eftersom det är kontantkort så drar det så ofantligt mycket bandbredd och jag är ju rätt nöjd med mina 100:- i månaden i telefonkostnader!
Och Sommar-programmen i poddversion är alldeles lagom långa.
Jag lyssnade på Dregens program i måndags direkt efter Martina Montelius, och det var ju verkligen helt fantastiskt bra. Vissa tycker att Sommar bara är en enda orgie i narcissism och navelskåderi, men jag vet inte jag. Tycker att det är fint när ”kändisar” pratar om vad de vill – de väljer ju själva vad de vill berätta om sig själva – och i slutändan väljer VI själva om vi vill lyssna, n’est-ce pas?
I alla fall, detta var känsligt, vackert, roligt, intressant och med asbra musik. Förstås. Jag kom på att jag såg Backyard Babies på en liten sunkig klubb som hette The Zodiac på Cowley Road i Oxford en gång i forntiden, 2001 eller 2002.
Mycket bra! Inte bäst hittills i år, men lätt i topp 5. Lyssna på Andreas Dregen här!
Athena Farrokhzad i Sommar i P1

Tja, det var ju oundvikligt att lyssna på detta till slut, efter all kontrovers och mediauppmärksamhet.
Var det verkligen så himla farligt?
Hon pratade om väldigt viktiga saker, och vill ha mig på sin sida så ska man absolut använda sig av poesi och litteratur, då lyssnar jag!
Men. Det entoniga pratet med så tung betoning på slutet av meningar. Alltså. Jag blir tokig på sådant. Och jag tycker absolut inte att man ska läsa dikter på det viset – särskilt inte när de inte handlar om död och elände, liksom.
Jag är glad att jag hörde det för att ha hört det, men… nä, jag lyssnar inte igen.
Förresten gick jag på gymnasiet samtidigt som Athena, vi sjöng i kören ihop men jag minns inte så mycket mer om henne än att hon hade helt fantastiskt hår och mycket eyeliner (med andra ord ingen större förändring). Jag har för mig att hon var väldigt trevlig också.
Jonas och Fredrik – part deux
Jag skrev ju för några månader sedan om att jag tycker att Fredrik Belfrage och Jonas Sjöstedt är rätt lika.
Nu är Jonas Sjöstedt med i Gomorron Sverige och hallå messing with my mind, klockan är bara strax efter åtta!

Säg att ni ser det också?
Snygga blommor för övrigt.
