Kategori: Viva la vida

Datorn kollapsade igår kväll igen och vägrade bli reparerad imorse. Så jag startade om den efter att ha blivit tillsagd att det inte gick. Uppenbarligen en strålande lösning!

 

Hur som helst har jag inte haft igång maskinen förrän nu ikväll.

 

Var en veva till Kungshamn i förmiddags / tidiga eftermiddags. Det finns inte så mycket där, kan man säga. Men jag hittade en otroligt söt liten burk för mjölktänder som ska bli julklapp till en snart-fyra-åring, och så promenerade vi omkring lite grann och tittade i lite andra affärer och körde runt lite medan vi väntade på mamma. Otroligt vacker – och kall! – dag.

 

Sedan en sväng till loppisen i Väjern  – det blev… några böcker ja. Hrm. Linda Skugges bloggbok bland annat… en gammal Sprakfålebok, Tjuven, Flickan och skulden, och så kommer jag inte ihåg mer .Luften kan bli så dålig därinne och jag var bara tvungen att komma ut därifrån. Jag har sovit väldigt lite de senaste två-tre nätterna och då blir jag lite kinkig, men det var ju inte så blodigt att ta mig in i bilen 😉

 

Lunch och kaffe hemma, och sedan har eftermiddagen varit vääääldigt chill. Jag har mest legat i soffan med en filt och läst, ackompanjerat av skidskytte på TV. Underbar laxmiddag, en liten tupplur och nu tittar familjen på Så mycket bättre – jag tittar uppenbarligen inte så aktivt som vissa andra.

 

Har goda föresatser vad gäller att gå och lägga mig i tid ikväll, men vi kan väl räkna med att sömnigheten kommer att försvinna så fort det börjar bli läggdags. Har tänkt gå till kyrkan imorgon förmiddag faktiskt, har inte varit på första advent på en herrans massa år, och det vore ju skönt att hålla sig vaken då så att inte prästen blir arg. Nu är den prästen inte min favoritpräst, men jag behöver ju inte förolämpa honom för den sakens skull.

Äh. Kan lika gärna nämna det här, jag har inte så många läsare att jag direkt kommer att bli telefontrakasserad 😉

 

Nytt nummer och ny telefon som ÄNTLIGEN fungerar!

 

Numret är 0734 162 884.

Eftersom jag inte jobbar på Volvo längre fungerar ju inte den gamla mailen heller, så det är annzah @ live.co.uk utan mellanrum som gäller.

 

Hör av er med era nummer 🙂

Jag mådde som en prinsessa fram till ungefär ögonblicket när vi skulle ge oss iväg i förmiddags då jag plötsligt kände mig jättekonstig. Men vi klarade av båda kyrkogårdarna, Blomsterlandet, Feskekôrka och Göksäter och Henån ”centrum” med mig kvar i bilen, så jag kunde åtminstone vila huvudet mot min kappa mot fönstret och försöka att bara slappna av och lyssna på radio. Det funkade nog rätt bra ändå…

 

Så till polishuset i Uddevalla. Som var befolkat av dårar, och de tog inte numren i ordning så vi fick vänta hur länge som helst. AP. Men till slut så. Beställde både pass och ID-kort – det är inte ofta jag behöver legitimera mig egentligen, Apoteket då mina meds är på e-recept och Systemet någon gång ibland… jag vet inte vad mer, jag fick visa det när jag plockade ut mitt passerkort på Arendal, men annars kommer det sällan fram. Jaja, men det jag skulle komma till var att man inte ska bära omkring på passet så det är väl bra att ha ett ID-kort istället.

 

Strax efter att vi satt oss ner med våra lappar kom det in en man med byxorna halvvägs nere. Han satt och mumlade för sig själv ett tag, sedan la han sig ner på bänken och satte sig sedan upp igen och klagade på att den var lite hård. Jodu. Lite orange tjejer också, och killar med tatueringar i ansiktet, och en familj som verkade vilja ha ett kollektivt pass eller något för alla skulle stå vid luckan samtidigt.

 

Jaja. Det blev gjort i alla fal och jag mådde mycket bättre så snart jag fick frisk luft och röra på mig lite grann.

 

Jag har lite problems med knäna för tillfället, men det verkar faktiskt bli bättre ju mer jag rör på mig, även om det gör ONT, så imorgon ska jag försöka komma ut och andas lite havsluft. Ikväll har det varit räkor, rökt makrill, ett par tre krabbklor, rostat bröd ad infinitum och bubbel förstås. Och På spåret. Naturligtvis!

 

Det var rätt svårt tyckte jag. Musikfrågorna var lätta vilket alltid är trevligt, och jag gillar Björn Skifs, tycker att han är helgo. I vanliga fall kan jag bli lite… trött av Caroline af Ugglas, men det gick ganska smärtfritt idag.

 

Nu är det lugnt i huset. Mamma har gått och lagt sig, pappa tittar på Midsomer Murders för omväxlings skull, och jag sitter i köket och chillar, bloggar och chattar lite tills det blir läggdags. En dag som började lite sådär blev en väldigt skön och bra dag. Och det är sjukt att jag har fått betalt för det.

Så! Nu är jag tillbaka, förhoppningsvis rätt så mycket mer frekvent än tidigare för jag är numera ledig på dagarna.

 

Yes, mitt uppdrag på Volvo har tagit slut. Massvis av konsulter fick gå de senaste veckorna, och jag blev en av dem. Vilket var väntat för jag är relativt ny, administrativ, osv. Med andra ord tar jag det inte personligt…

 

Så – tillsvidare är jag ledig med full garantilön, som är något i stil med 80% av min uppskattade heltidslön. Och det känns ju… tja. Jag vet inte riktigt. Denna veckan har det varit väldigt skönt för det hände ett och annat i förra veckan som är skönt att återhämta sig från. Dessutom har jag flyttat hem till mamma och pappa. Lugn och ro och bli lite ompysslad. Jätteskönt!

 

Idag åker vi till Hunnebo för att spendera adventshelgen där. Ska också bli hemskt skönt. Det är rätt lugnt däruppe vid denna årstiden om man säger så, och lite havsluft och promenader (och eventuellt lite kyrklig andlig spis på söndag) kan knappast göra ont. Dessutom ska vi ta vägen om Göksäter på vägen upp, det är alltid roligt. Lite som Gekås fast i ett betydligt mer behändigt format. De har ett helt underbart sortiment av garner… egentligen behöver jag absolut inget garn men jag kan aldrig låta bli att köpa ett nystan eller två av de där härliga glittriga. Nu behöver jag ju faktiskt något att göra på dagarna, nog för att jag tänker promenera mycket och sådär, men det är ju bra att ha något för de där regniga dagarna också. Det är höst i Göteborg, liksom. Eller, vinter kanske? Det är ju för farao december imorgon (och jag har glömt min adventskalender!).

 

Annars är det väl inget jag *behöver* på Göken egentligen, men jag skulle gärna vilja ha några nya hårklämmor för just nu använder jag samma hela tiden. Nog för att jag tycker om den, men lite variation gör ju aldrig ont. Vet dock att jag har letat där förut och de har bara haft små klena ena, och även om mitt hår är rätt kort nu så har det återfått sin gamla tjocklek, så det får vara rätt rejäla doningar.

 

Veckan har för övrigt varit lugn. Jag har vilat mycket, det har varit mycket att ta igen, tittat massor på TV med mamma på kvällarna (pappa också, på GW häromkvällen, Veckans Brott, mycket intressant!), försökt att återfå aptiten och det har gått rätt bra (det har varit rätt illa i flera veckor) – igår fick jag ett ryck när vi hade sett på Wife Swap och kände att jag bara var tvungen att ha McDonald’s-mat. För första gången på jag-vet-inte-hur-många-år. Så vi åt hamburgare och konfritt som min kusin sa, rätt ur kartongerna vid köksbordet. Sjukt mysigt och som vanligt är det jättegott när man äter, men efteråt vill man inte ha det igen på fem år, typ. Hoho.

 

Igår var jag på möte med min konsultchef. Kontoret ligger inne i Nordstan. Julhandeln har börjat och trots att det var tidigt på dagen var det helt knökat. Fruktansvärt! Så varmt och knöigt, jag höll på att få ett nervsammanbrott.

 

Mamma är asförkyld så igår var jag en god dotter och handlade frukt och godis och julmust åt henne. Det var populärt och jag kände mig som en God Dotter, som inte bara snyltar här nu, typ. Jag får ju inte laga mat eller göra något vettigt, så något får jag väl bidra med liksom.

 

Klockan är bara kvart över sex och jag har varit vaken i en dryg timme… datorn klappade ihop inatt, jag tänkte att det blir väl bättre imorgon bitti och la ner den, och imorse när jag vaknade blev jag ju så nyfiken på om det fungerade att jag inte kunde sova mer. Och det gick inte! Ve och fasa! En massa reparationsprogram och grejer gick igång, och sa till mig att det inte gick att reparera efter typ en halvtimmes sökande… nightmare. Men när den hade sagt det provade jag att starta en gång till och det gick ju glimrande. Ibland blir jag väldigt, väldigt trött på datorer.

 

Hur som helst! Pappa har ett presentkort kvar från i julas (I KNOW) på Öckerö Fisk, så det blir en liten vända till Feskekôrka också på väg upp (eller ja, på väg, det är i helt fel riktning, hoho) och köpa räkor och kanske en liten krabbklo eller två till ikväll. Yum!

 

Nä, jag har längtat efter frukost sedan jag gick och la mig, typ, så nu ska jag nog smyga ner och laga mig nåt gott. Auf Wiedersehen, det är skönt att vara tillbaka 🙂

Idag är jag INTE stoisk. De håller på att säga upp en massa konsulter på jobbet och nu vill min chef OCH min konsultchef träffa mig imorgon förmiddag, konsultchefen svarar inte i telefon och chefen här är upptagen typ hela dagen så jag mår inte det minsta bra, är dessutom svintrött så jag har börjat gråta flera gånger om här på förmiddagen (och skyllt på nysattacker, naturligtvis).

 

Någon som var stoisk dock var min farfar.

 

Han fick gå till vårdcentralen (eller sjukhuset, jag vet inte vilket) för att få reda på resultat av prover han hade lämnat.

 

När han kom hem undrade farmor naturligtvis hur det hade gått och farfars svar var ”Ja, det var cancer men var FAAN är min plånbok?”.

 

Det kallar jag stoiskt. Och väldigt väldigt roligt.

 

Nu skulle jag bli glad om min jefvla konsultchef kunde ha vett att antingen svara i telefon eller återkomma efter att jag lämnat ett meddelande. Jag tycker att det vore rätt schysst om jag åtminstone visste vad detta gällde så att jag kunde förbereda mig åtminstone LITE grann.

Inatt drömde jag om en gammal lärare som jag alltid var ganska förtjust i. Vilket jag inte brukar göra.

 

Imorse var hans pappa i tidningen.

 

What are the chances?

Jag gjorde något som jag var ASNERVÖS för för en stund sedan, och som kunde ha blivit SJUKT pinsamt men det kunde inte ha blivit bättre i eftertanke.

 

Jag är nämligen rädd för att äta gröna äpplen med mina nya tänder, i alla fall tills det slutar göra ont i tandköttet så jag donerade de två jag hade på mitt skrivbord till min work crush och han blev överlycklig och ska servera mig mackor på hembakt bröd imorgon förmiddag. Yum!

 

Det slog mig först efteråt att det var ganska roligt, just serverandet av äpplen. Lite sådär lagom bibliskt. Fast de säger ju att det inte handlade om ett äpple men whatever.

 

Och för övrigt måste jag säga, du som kände att det var lämpligt att maila med åsikten eller vad man nu ska säga att min tandskada var någon sorts fylleskada – folk får maila precis vad de vill, det händer inte så ofta men ibland kommer någon fråga om ett eller annat och det svarar jag så gärna på men här vill jag gärna göra det klart att det handlar INTE om någon fylleskada. Det handlar om en kronisk sjukdom som kommer att påverka resten av mitt liv som det ser ut nu, som jag medicinerar mot vilket är fruktansvärt jobbigt för jag tål inte riktigt medicinen men det är det mildaste jag kan få så det är bara att bita ihop, och den ställer till med hemska, hemska psykiska grejer. Kan vi lämna det där? Jag är rätt så säker på vem du är (lite fantasi får man ha när man skapar hemliga mailadresser hörru) och tycker att du är tramsig som håller på med sånt här. Särskilt med tanke på hur mycket jag gjort för dig och hur mycket pengar jag lagt ut och lånat dig när det krisat som jag aldrig fått tillbaka. Dessutom borde du generellt sett ha lite mer vett i kroppen.

 

But I digress. Och jag bryr mig inte egentligen, men jag vill helst inte att folk ska tro att jag har gått och fylleramlat när jag inte ens minns sista gången jag var berusad, och för tillfället är det mesta jag dricker två-tre glas vin hos mamma och pappa, eller delar en flaska med Hanna under typ fyra timmar. Vi får väl hoppas att jag inte ramlar och slår ut tänderna efter det.

 

Nu ska jag gå och se vad det finns för spännande i lunchlådan – jag tror att det är kycklingwok med nudlar och jag öste i nån näve wokgrönsaker och lite soya i morse – så vi får väl se, det kan bli intressant 😀

Mina tre tråkigaste saker som man ändå måste göra (fast förmodligen finns det värre men just NU känns det så):

 

• Diska
• Plocka ur diskstället
• Torka sig efter duschen

Jag har fått nya tänder. Prisa Gud. Det är inget roligt att gå omkring delvis med en blåtira som fortfarande inte riktigt har lagt sig och delvis med söndertrasade framtänder. Och lite skrapsår och sådär i halva ansiktet, lite till husbehov. Nu vågar jag i alla fall le som folk…!

 

Underbar tandläkare, gud vad trevlig han var, och vilket bra handlag han hade. Jag blev lite lipig i väntrummet, det ska jag erkänna, för jag tycker inte att det ÄR roligt att gå till tandläkaren. Det handlar inte alls om smärta eller så, jag tycker bara att det känns så obehagligt att vara så… utlämnad antar jag. Men redan när jag blev inropad och sköterskan placerade mig i stolen och gav mig ett glas vatten (GLAS! Inte äcklig plastmugg! Dessutom ett väldigt snyggt glas, blått i kristallimitation från Ikea) och småpratade lite så kände jag mig… bekväm och lugn och helt okej.

 

Röntgen visade inga skador på tanden eller benet tack och lov, och så slipade han lite och klistrade lite och Moonlight Shadow kom på radion och så var det klart. Han var så himla käck och pratsam men inte på ett invasivt sätt, utan bara sådär lagom.

 

Så. Om någon ber om råd om en privattandläkare någon gång så kommer jag att skicka dem till Torsten. Vilken bra karl.

 

Jag hade dessutom väntat mig att det skulle gå på typ åttatusen eller något, men icke, det var en bråkdel av vad jag hade trott. Sjukt bra.

 

Pappa var snäll och hämtade mig och skjutsade mig till jobbet (jag hade tid 9:10 och sista direktbussen hit går 8:20) – annars hade det blivit till att vänta en halvtimme på Ivarsbergsmotet på anslutande buss och jag får väl erkänna att det hade jag ingen lust med alls i det här vädret (fast bara för att jag skrev det kom solen just fram :)) och han var nog rätt glad att komma iväg en sväng också. Everyone’s a winner!

 

Hann dessutom pipa in på ICA innan pappa kom och handla en sallad till lunchen, så det var inte heller helt fel, i och med att jag var såpass sen känns det lite cheeky att ta någon sorts lunchrast… hoho. Fast fikarast har jag uppenbarilgen inga problem med.

 

Men nu får det räcka med fikarast, less fika, mer beställningar. À bientôt!

Lite ofrivillig bloggpaus. Om jag säger som så att min plånbok och privata mobil blivit stulna, jag har slagit ut hälften av mina framtänder, i lördags sov jag mellan 15 och 22 när jag bara skulle ta en pytteliten tupplur och att jag gick och la mig halv nio igår kväll så kanske det åtminstone hintar åt hur trött jag är, både sömnig och på allt som är jobbigt.

 

Men det ska väl räta ut sig, det brukar det ju göra 🙂 Och det var roligt att fira Fars Dag med pappa för en gångs skull, mitten på november var väl aldrig direkt någon tid då jag åkte hem från London på besök, och förra året tror jag att de var i Hunnebo – så igår blev det Paradis-ask och Bouef Bourguignon i Backatorp, sedan sov jag en timme mellan 19 och 20, gick upp och tittade på Solsidan i nattlinne, rosa velourbyxor och röda sockar, och gick sedan och lade mig igen.

 

Vaknade visserligen vid 2 och sedan blev det mest till att sova stötvis, så nu gäspar jag ikapp med mig själv. Tur att man kan justera styrkan på kaffemaskinen på jobbet, jag säger bara det…!