Kategori: Viva la vida

Det blev en lite konstig bloggpaus där. Sorry, ni som fortfarande tittar in! 

 

Internetbråk, förkylning (dock snabbt övergående), riktiga ashemska sömnproblem (jag är en sådan periodare att det är inte klokt, men jag hoppas att det bara är anspänning och inte att medicinen ”slutat” funka). 

 

Har en intervju till på onsdag och mötet med agoodtshirt.com får vänta till torsdag. 

 

Jag är rätt nervös idag faktiskt. Eller spänd kanske jag ska säga. Mamma frågade igår om jag är nervös för att det är en ”kändis” jag ska träffa, men det tror jag inte. Mer att jag har läst på lite om vederbörande och det verkar som om han kan vara rätt tuff. Inte elak eller så, och det kan man ju omöjligt vara på en intervju hur som helst. Men ändå! Och så känns det alltid lite extra ”daunting” när det är två personer på andra sidan bordet, tycker jag. 

 

Imorgon ska tjejen från konsultbolaget tydligen följa med på min intervju. Jag tyckte att det lät konstigt, men pappa sa att han har haft flera intervjuer där någon varit med kandidaten, så okej! Det lustiga är att jag har haft kontakt med en tjej, T, som blev sjuk när vi skulle träffas så jag fick träffa hennes kollega S, och nu är det en annan S som ska följa med. Jag fattar nada. Men okej! 

 

Två sömnlösa nätter = not a happy bunny. Men inatt sov jag hos mamma och pappa, pappa ska skjutsa ut mig till intervjun som ligger lite illa till för mig, och då är det lättare att jag är här. Skulle lämna över ett par grejer inför deras NYC-resa på torsdag också, såååå avis! 😉 

 

Och den imorgon är också på Hisingen, så det är lika bra att jag stannar en natt till. Om inte annat för att lugna ner min hysteiska mamma som har resfeber utan dess like – men hon vet inte riktigt vad hon har resfeber för… 

 

Min telefon kom igår förresten och vi har lärt känna varann under natten. Kommer bra överens hittills även om jag behöver öva på touchscreenandet, jag väntar hela tiden på att en muspekare ska komma upp! Får testa kameran och allt sådant under dagen samt lista ut hur jag kan installera appar och grejer. Google Play gjorde inte riktigt som jag ville inatt och till slut började batteriet trötta så, tja. 

 

Håll en tumme för mig kl 14:20 please! 

Aaah, nu blir jag galen på allvar. Mest på mig själv som uppenbarligen saknar sinnesnärvaro nog att spara dokument, men datorn har startat om sig på någon jefvla vänster inatt, och artikeln jag har skrivit har försvunnit, vilket även min lista på telefonnummer som jag skrivit ner inför telefonbytet har gjort. 

 

Skriva om? Naturligtvis. Men vad SUR jag blir! 

 

Dessutom funkar det inte att maila, allting fastnar i utkastmappen, så Carolina, jag skickar så fort jag har hunnit a) skriva om helvetet och b) Outlook tillåter. 

Har grava issues med att logga in på blogg.se, och har grava issues med att logga in på Hotmail sedan jag uppgraderade till Outlookversionen. 

 

ASJOBBIGT. Jag blir ju helt isolerad, jag kan ju omöjligt berätta allt jag tänker på för Icakillen eller han som lämnar ut paket på Axel Thai och Tobak. 

 

Jaja. Ni får väl helt enkelt längta efter mig. 

 

Nya Glossyboxen har för övrigt levererats till Axel Thai och Tobak då det inte gick att leverera den hem till mig. Hallå ursäkta men det hade nog gått om brevbäraren hade ringt på dörren istället för att bara strunta i det. Tänker jag. Det är ju varken tungt eller jätteotympligt, och nu när de kör moppe mellan alla portarna så borde de väl ta med paket? 

 

Hoppas på att telefonen anländer idag också, men det är kanske inte jättetroligt. De kommer nog på måndag, men då är jag inte hemma så… vi får la se. 

 

Sjukt taggad för tisdag för övrigt, det ska bli superspännande. 

Vaknade klockan 5 av att jag var så täppt i näsan att jag inte kunde andas ordentligt, och nu har jag lekt nyskalas en stund. Fast jag känner mig inte särskilt sjuk, så får väl räkna med att det går över. 

 

Kom på mig själv med att ha glömt att titta på Sveriges mästerkock och Mia på Grötö igår kväll. Hallå eller? När jag är hos mamma och pappa har jag full koll på vad som kommer på TV på kvällarna, men här hemma hos mig är jag helt lost. Men nu har jag tittat på kockarna – rätt låt vann, eller snarare rätt person åkte ut. Jag ska inte spoila, men det var personen jag har stört mig mest på hittills som blev utvisad, så jag är nöjd. 

 

Nu ska jag titta på Mia. Det är ett gäng från Solsidan som är hos henne Felix Herngren (Alex), Henrik Dorsin (Ove) och hon som spelar Anette som heter Malin-någonting. Så det kan nog bli kul! Förra veckan hoppade jag det då jag bara inte står ut med Mia Törnblom men det var medvetet… 

 

Lite kaffe och lite frukost maintenant. Och böner om att det inte är en riktig förkylning på gång… 

Girls är så fruktansvärt bra. Den har ALLT. 

 

Jag har blivit imponerad av TV-serier som jag inte trodde skulle passa mig tidigare, men detta är något av det bästa jag har sett sedan typ Björnes magasin. 

Titta lite.  Fast börja från början istället. 

Jag brukar inte gråta till How I met your mother, men detta avsnittet var ju bara för sött. 

 

Vem tror ni att mamman är? Allt vi vet är ju att hon var rumskamrat med den otroligt söta flickan som Ted dejtade och som jag inte minns namnet på, att vi inte har sett henne tidigare och att hon var på samma St Patrick’s Day-kalas som Ted för ungefär en miljon år sedan. 

 

Folk hänger upp sig på att Ted kallar Lily, Marshall, Barney och Robin för ”aunt” och ”uncle” , men jag tror att det handlar mer om prefix man kan sätta på vänner som vuxen inför barn. Jag vet inte hur många av mina farmors polare som jag kallade tant och farbror som barn – det behöver ju inte vara moster/faster och morbror/farbror. 

 

Många tror att det handlar om Barneys styvsyster. Jag är ganska övertygad om att det inte stämmer, men det vore ju rätt typiskt mig att ha totalt fel där och överbevisad blir jag ganska ofta just för att jag tänker mig vara så himla säker på saker och ting. Ibland i alla fall… 

Bra saker idag: 

 

– på tisdag ska jag på intervju för det jobb som verkar mest intressant av de jag varit på möten om. Kul! Dock ligger det fruktansvärt illa till rent logistikmässigt, men det måste gå att lösa det på något vis utan att behöva gå i 20 minuter på motorvägen. 

– ny tid hos psykologen har ramlat in

– har blivit ”antagen” till två seminarier med Unionen gällande tjänstepension och liknande, ett är ett ”kvällsfikamöte” och ett en lunchgrej, båda på trevliga hotell, sånt gillar jag ibland

– telefongrejen har blivit löst och den kommer att ramla in i brevlådan istället

– har sett Kvarteret Skatan för första gången någonsin och höll på att skratta ihjäl mig

 

Dålig sak idag: 

 

– ikväll måste jag gå på ett möte i församlingshemmet om nya bostadsrättsföreningen här i huset. Det är kallt och dimmigt och jag har ingen lust att gå dit, samt att jag kommer att somna efter fem minuter. 

 

Men de bra sakerna uppväger förstås! 

Ja. För ett par veckor sedan upptäckte jag att jag hade rivmärken på ryggen. Uppenbarligen hade jag åsamkat dem själv i sömnen eller något, men de satt liksom på skulderbladet och dit når man ju inte direkt utan ansträngning. 

 

Nu upptäckte jag att jag uppenbarligen attackerat mig själv i sömnen inatt också, kolla min arm (i en askonstig vinkel)!

 

Vaken nu utan anledning? Jajamensan. Men det är liksom lika bra att vara vaken för om dryga två timmar ska jag ge mig iväg och köpa min telefon (wheeeee!) och somnar jag om så blir jag nog bara tröttare. Så vi struntar i det. Präkt-Stina kom hit en sväng och tog ut en torskrygg ur frysen (det låter så äckligt, torskrygg och ryggbiff, fy!), jag har färsk sparris och hittade Grönsaker perfekta till pasta i min Icabutik häromdagen, så jag tror att det blir något gott med grönsaksbädd till middag ikväll. Någon tipsade mig om att bacon är gott till just torsk, så jag får kolla om jag har några skivor sådant med. 

 

Åsså resten av den där trevliga vita Riojan. Det tror jag blir bra. 

 

Och kanske en kall sås med lite kick i. 

 

Någon undrade varför Präkt-Stina heter just Stina, och det finns inget svar på den frågan. Det var väl det första namnet som dök upp i huvudet helt enkelt och har definitivt ingenting att göra med de Stinor jag känner i verkliga livet. Det låter roligt bara. 

 

Nä, nu går jag och kokar kaffe och funderar på lite frukost. Jag sover numera som ett barn och har aptit som jag vet inte vad. Men det är bara bra. Särskilt nu när jag tränar liksom. Får aldrig, aldrig ha en period som den jag hade på vårvintern 2011, det är ett som är säkert. Men det kan vi prata om en annan gång. 

 

Ha en fin dag, kära ni!