Kategori: Litteratur

Smakebit på söndag, 24 september 2017 – Godnattsagor för rebelltjejer av Elena Favilli och Francesca Cavallo (red.)

 
Lite förbannade jag allt mig själv igår kväll till läggdags för att jag hade bokat tvättstugan klockan åtta idag – men jag vaknade faktiskt tio minuter innan klockan skulle ringa och nu är det ju faktiskt skönt att vara uppe och igång tidigt. Det är knäpptyst ute förutom någon enstaka spårvagn och det ser ut att bli en ganska fin höstdag. 
 
Veckans Smakebit kommer ur en väldigt speciell bok – för det första är den crowdfundad (alltså – folk på nätet har kunnat donera en summa för att boken skulle kunna bli verklighet, hade den inte blivit det hade investerarna fått pengarna tillbaka) och för den andra är det ett helt fantastiskt samarbete mellan skribenter och konstnärer, med 100 porträtt över 100 ”extraordinary women”, skrivna som små korta, lättlästa stycken.
 
(Jag motsätter mig våldsamt faktumet att Margaret Thatcher är med – hon var ingen beundransvärd kvinna med tanke på vad hon gjorde med sitt land. Vet inte hur många gånger jag fått debattera detta med folk, senast när hon dog antar jag – bara för att hon var kvinnlig premiärminister betyder inte det att hon var en god människa. Folk lider fortfarande i Storbritannien på grund av henne.) 
 
Men nog om det! Jag valde veckans Smakebit lite på måfå bland de berättelser jag hann läsa igår, och här kommer Artemisia Gentilesci. (Boken finns på svenska, men det var så hemskt lång kö på den på bibblan så jag tog den engelska.) 
 
 
”Once there was a girl who was an amazing painter. Her name was Artemisia and she was beautiful and strong. Her father, Orazio, was also a painter and trained her in his studio from the time she was little. 
 
By the time she was seventeen years old, Artemisia had already painted several masterpieces. Yet, people were skeptical about her. ”How can she paint like this?” they whispered to each other. 
 
At that time, most women were not even allowed to get close to famous artists’ studios. 
 
One day, her father asked his friend, the famous painter Agostino Tassi, to teach Artemisia perspective, how to create a three-dimensional space on a flat surface. 
 
Agostino wanted his star pupil to also be his lover. ”I promise I will marry you,”, he told her. Artemisia kept saying no. 
 
Things became so bad that Artemisia finally told her father what was going on. Artemisia’s father believed her, and even though Agostino was a powerful man and a dangerous enemy, Orazio took him to court. 
 
During the trial, Agostino denied doing anything wrong. Artemisia faced terrible pressure but stuck to the truth and didn’t give in. In the end, Agostino was found guilty. Today, Artemisia is considered one of the greatest painters of all time.” 
 
Ur Good night stories for rebel girls av Elena Favilli och Francesca Cavallo (red), Timbuktu Labs: 2016 
 
 
(Link-up:en hos Flukten fra virkeligheten har inte kommit upp ännu, så jag återkommer med länken senare. 
 

Smakebit på söndag, 17 september 2017 – I en klass för sig (Prep) av Curtis Sittenfeld

 
Söndag igen! Det har varit en härlig helg hittills (det kommer ett inlägg med lite bilder om en stund) och den lär fortsätta i samma tecken – även om jag ställer mig lite frågande till detta ösregnande från blå himmel som vi ser just nu och såg igår… jag vaknade tidigt, håller på och härjar i tvättstugan sedan en timme tillbaka och har just satt en deg till kumminbröd inför veckan. Jag har ett antal kvällsaktiviteter och försöker vara lite smart med spenderande under hösten och inte äta ute så mycket, så då är det bra att kunna ta med en matig macka till jobbet och äta innan jag åker in till stan. 
 
Men – jag har även hunnit läsa ut I en klass för sig (eller Prep) av Curtis Sittenfeld här på morgonen. Det finns en ”aka-porr”-ruta i Höstbingot, där jag har ett par kandidater sedan tidigare… men jag har ju velat läsa denna länge och poängen för mig med att delta i bingot är lite att komma mig för att läsa sådant jag tänkt länge. Och det är ur denna bok som veckans Smakebit kommer. Bakgrund: Huvudpersonen, Lee, går på tjusig internatskola nära Boston. Själv är hon från Mellanvästern och en inte särskilt bemedlad bakgrund, men har kommit dit på stipendium tack vare fina betyg från junior high. Nu befinner de sig, ett stort gäng, på Logan Airport i Boston för att resa hem över jul. 
 
 
 
”Under tiden iakttog jag mina skolkompisar med en sorts beundran, för att de hade så många olika uppsättningar beteenden på sin repertoar. I skolan gick de på morgonbönen och lämnade in uppsatser; här tände de cigaretter och spelade vanvördiga. Och det var inte ens så att allihop var coola, inte tvärsäkert coola som Horton var. Jag råkade till exempel veta att Caitlin inte tänkte ha sex före äktenskapet, men här satt hon och hängde och bröt utan vidare mot en av skolans regler, och visade upp en annan sida av sig själv medan jag alltid var mig själv. 
 
Jag kände inte den impulse, att bara för att jag skulle kunna, så skulle jag uppföra mig annorlunda än jag gjorde på Ault. Och den enda gången jag hade rökt var hemma hos Martha, när vi hade bestämt oss för att röka varsin cigarett, men Martha hade släckt sin efter två bloss, och förklarat att hon tyckte det var vidrigt; jag hade fortsatt, men bara för att träna. Jag hade tränat, jag insåg det nu, för en sådan här situation. Men träningen hade varit för länge sedan och jag skulle inte ta någon cigarett om jag blev erbjuden en, för i dagsljuset, inför skolkompisar jag knappt kände, skulle det vara nästan lika illa som att kyssa någon offentligt.” 
 
Ur I en klass för sig av Curtis Sittenfeld, Wahlström & Widstrand: 2006 
 
 
Titta in hos Mari på Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar! 
 

Veckans topplista v. 37 – Omslag i blått

 
Veckans tema hos Johannas deckarhörna är topp fem bokomslag vi gillar, där blått är den dominerande färgen! Jag valde främst utifrån att jag gillar böckerna, men omslagen är väl inte helt oävna heller… 😉 Alla fem är böcker jag läst senaste året. 
 
 
         

     
                                 
 
 
Ru av Kim Thúy | The upside of unrequited av Becky Albertalli | Den blå vänthallen av Viveca Lärn | 
Fyren mellan haven av M L Steadman | In the all-night café av Stuart David
 
 
 

Tematrio: HBTQ

 
Veckans tema hos Lyran är rätt och slätt HBTQ! Det finns så himla mycket bra på temat, tycker jag, så jag valde tre favoriter lite hej vilt… 
 
           
 
I Saker ingen ser av Anna Ahlund är HBTQ inte det minsta normbrytande – för det finns inga normer. Alls. Det är så himla befriande och skönt att läsa! 
 
Om jag var din tjej av Meredith Russo handlar om Amanda, som föddes som Andrew och nyss har genomgått en könskorrigering och flyttat till sin pappa i Tennessee. En otroligt finstämd och välskriven bok. 
 
Mitt hjärta går på av Christoffer Holst var en storfavorit för mig förra året – en sådan där bok där man verkligen drabbas av alla känslor på en gång. Jag gapskrattade och blev rörd till tårar om vartannat. Himla bra! 
 
Bonus: Golden Boy av Abigail Tarttelin handlar om en intersextonåring – riktigt lärorikt. Smärtsamt, men viktigt. 

Tematrio: Grannar

 
Jag är lite sent ute, men veckans tema i Tematrio hos Lyrans Noblesser är GRANNAR. Något som vi väl nästan har lite till mans, på gott och ont… 😉 (Jag har numera exceptionellt bra grannar, förutom när herrn nedanför lånar ut lyan till sonen att ha förfest i. Och när någon ställde två påsar med fotbollsskor och dito strumpor nere i svalen i flera dagar, det luktade… ja. Det luktade.) 
 
Här kommer tre böcker om olika sorters grannar: 
 
      

   

 
Flickorna i parken av Lisa Jewell är en av hennes bästa hittills, tycker jag. Jag har skrivit förut om hur roligt det är att hon har utvecklats så otroligt mycket sedan de första chicklit-böckerna sent nittiotal / tidigt 2000-tal – denna är riktigt spännande, lagom kuslig och faktumet att den utspelar sig i ett lite avskilt grannskap gör det extra kittlande. 
 
Everything, everything av Nicola Yoon handlar om två väldigt speciella grannar och är en av de finaste ungdomsböckerna jag har läst i år. Idag plockade jag upp hennes nästa bok, Idag är allt, på biblioteket och ser mycket fram emot att få läsa mer. 
 
Granne med döden av Alex Marwood dök upp hos många i Veckans topplista denna veckan som Londonskildring. Och jodå, den utspelar sig i London – men framför allt utspelar den sig i ett skräckens hyreshus. Där finns flera… grannar. Ja. Läs den om du inte redan har gjort det, det är en riktig upplevelse. Men var helst inte kräkmagad. 

Veckans topplista v. 36 – London!

 
Jag har inte deltagit i denna utmaning hos Johannas Deckarhörna tidigare, men när veckans tema nu råkar vara LONDON kan jag ju inte låta bli! Jag har läst enormt mycket Londonlitteratur av förklarliga skäl, men ska försöka hålla mig nere till fem… 🙂 
 
   

 
      

 
 
 
  1. Jag ä l s k a r Tunnel Vision av Keith Lowe (Tunnelseende på svenska, finns i MånPocket på diverse loppisar men verkar inte finnas att köpa på nätet just nu). Den handlar om en kille som under sin svensexa blivit ”utmanad” – snarare tvingad – att resa till alla Londons tunnelbanestationer under en dag. Dagen före bröllopet, naturligtvis. Otroligt rafflande och vansinnigt rolig – särskilt om man är lite fascinerad av Londons tunnelbanesystem. Jag avskyr att åka tunnelbana men gillar kartan… 😉 
  2. A Concise Chinese-English Dictionary for Lovers av Xiaolu Guo (Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande på svenska) är en av de mest fantastiska Londonskildringar jag har läst – jag blev helt tagen när jag läste den första gången och har nyss laddat ner den som e-bok för att läsa om. Helt fantastisk och mycket, mycket speciell. 
  3. Jag älskar Grenar av gift av Erin Kelly – det är både aka-porr och fantastiska beskrivningar av en del av norra London där jag bodde ett tag. Spännande, skrämmande och krypande läskigt. 
  4. Love, Nina av Nina Stibbe är en brevroman från 80-talet, där Nina berättar för sin syster hemma i Yorkshire om livet som au pair i en konstnärlig mediefamilj i Camden. Underbar! 
  5. Och så en svensk bok, Hello Love! av Charlotta Cederlöf, som jag ramlade över i biblioteket på gymnasiet och läste tusen gånger – och står just nu i kö på den på biblioteket här för jag känner att jag måste läsa om denna underbara berättelse om Helena, 21 år, som tröttnar på att sortera döingar på pastorsexpeditionen i 80-talets Gävle och drar till London istället. Nu kom jag inte dit förrän femton år senare, men vissa saker som beskrivs i boken är så sanna – det där med dålig isolering och märkliga klubbar, till exempel. När jag läste den i tonåren tänkte jag naturligtvis inte alls på det negativa, men nu kan jag läsa, rysa och le med värme åt det hela. 

Smakebit på söndag, 3 september 2017 – Fallna kvinnor av Eva F Dahlgren

 
Veckans Smakebit kommer från ett soligt och vackert Göteborg. Boken är Fallna kvinnor av Eva F Dahlgren, bokcirkelbok till nästa söndag och alldeles fantastisk. Och förfärlig. Den handlar om tvångsarbetsanstalten i Landskrona på 1920-talet ungefär, dit ”osedliga kvinnor” förpassades. Ja, himmel. 
 
 
 

”Utomstående som kommer till anstalten är förbjudna att tala med de intagna. Men ett 16-årigt charkuteribiträde tycker synd om dem. Han lyssnar till deras historier när han kommer med varor och smugglar bland annat in snus under den bulliga mössan. På ålderdomen berättar han i en intervju: 

 
”Jag glömmer aldrig en jäkla rar tös, som jag smugglade lite karameller till. Hon var nyinkommen, rent blåslagen och läpparna hängde här nere. Hon kom från en statarfamilj i Södertälje och hade svarat på en annons i Stockholm. Hon hamnade hos en hallick, fick jobb på ett café och så hade hallicken hand om henne. Hon drog in en jäkla massa pengar, men det räckte inte till honom, och han slog henne sönder och samman och det hade fortsatt i två år innan hon gick till polisen.” 
 
Två år. Ändå inte så underligt att hon väntar länge med polisanmälan. Hon vet att hur mycket hon än blir misshandlad, så kommer hon att dömas och bestraffas för osedligt leverne. Den synen delas av anstaltsledningen som i styrelseberättelsen 1921 hävdar att det gäller att ”först och främst bygga upp den grund, på vilken hela mottagligheten för uppfostran skall vila, känslan av rättvisa, känslan av att just jag gjort mig skyldig till ett levnadssätt som samhället har befogenhet att korrigera”. 
 
Ur Fallna kvinnor: när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut av Eva F Dahlgren, Forum: 2013 
 
 
Du hittar fler Smakebitar hos Mari på Flukten fra virkeligheten! 
 
 

Sommarbingo 2017

Ja, jag kom ju på förut att jag inte har lagt upp årets bingobricka här! Förra året slumpade alla fram sina egna brickor, i år har Ann-Sofie och Maggan på BBC knåpat ihop en gemensam. Jättekul! 
 
Såhär ser brickan ut: 
 
 
Och såhär ser min bricka ut hittills: 
 
 
Somliga har kommit väldigt långt, i planering eller exekvering eller båda. Det har inte riktigt jag gjort, men jag har tankar om de flesta rutorna, åtminstone. Det roligaste är ju att se andras val i FB-gruppen, kanske få inspiration eller helt tänka om. Lämna en kommentar om du vill haka på! 
 
Tankarna just nu… ja, en storsäljare från förr är svårt – för vad definierar ”förr”? Jag tänker mig minst tjugo år gammal, men en bok som är tjugo år gammal är ju inte så… gammal. Glesbygdsskildring är också svårt, jag blir så stressad av glesbygd 😉 

Smakebit på söndag, 18 juni 2017 – Den gröna vägen av Anne Enright

 
Söndag igen! Det har varit en mycket intensiv vecka, som sagt, men idag blir det lugna gatan under dagen åtminstone. Jag vaknade tidigt men låg och drog mig och läste ut Northern Lights – att det skulle ta tretton år! Ikväll är det bokcirkel om Tillbaka till henne vilket jag ser fram emot! Jag skulle gärna gå ut och sätta mig och läsa, men är lite väl knaperstekt efter två timmar på gräsmattan igår (NB: Ta på glasögon och LÄS på flaskan innan du smörjer in dig, bara för att en flaska är gul innebär det inte automatiskt att det är solfaktor, det kan lika gärna vara en alldeles vanlig body lotion…) så ska nog hålla mig inomhus. Pysslar med min nyfödda bullet journal, lyssnar på poddar och läser Den gröna vägen av Anne Enright. Därifrån kommer dagens, ganska långa, utdrag: 
 
 
 
”Går du i en stor skola?” sa Dans flickvän samtidigt som hon lade tre påsar chips på bordet och slog sig ner. ”Har de inte tagit livet av dig än, de där nunnorna?” 
”De gör så gott de kan”, sa Hanna. 
”Låt inte det störa dig.” 
”Det är inga problem.” 
Flickvännen sysselsatte sig med sina handslar och sin väska. I håret hade hon ett spänne av blankpolerat trä, och det tog hon av och satte fast igen. Därefter lyfte hon sitt glas. 
”Gaudete!” sa hon. Det var latin och menar som ett skämt. Hanna blev förtjust i Dans flickvän. Hon var så fin. Det fanns inget annat ord för det. Hennes röst var mälmodulerad, hon var känslosam och ironisk och hon – insåg Hanna med en egendomligt skev känsla – hade inte en aning om vad framtiden bar i sitt sköte. 
Dan tänkte bli präst! Det skulle man inte kunnat tro när han ställde ner ölglaset framför sig och lät underläppen glida fram över det för att befria ytan från skum. Man skulle inte tro det när han tittade på den där unga kvinnan som han hade bredvid sig och som hade en kaskad av ljusbrunt hår. 
”Så, vad handlar detta om?” 
”Hon kommer att klara av det”, sa hon. 
”Tror du det?” sa han. 
Dans flickvän skulle snart drabbas av en tragedi. Men trots det, vittnade de där gröna handskarna om att hennes liv skulle bli lyckligt. Hon skulle komma att studera i Paris. Hon skulle få tre barn, lära dem att tala vacker irländska och perfekt franska. Och hon skulle alltid sörja över förlusten av Dan. 
”Ursäkta mig, men vad heter du?” sa Hanna. 
”Vad jag heter?” sa hon och skrattade till utan anledning. ”Men förlåt mig att jag inte har sagt det. Jag heter Isabelle.” 
 
Ur Den gröna vägen av Anne Enright, Brombergs: 2016 
 
Titta in hos Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar! Nu tar Smakebit på Söndag sommarlov.  
 
 

Smakebit på söndag, 11 juni 2017 – Northern Lights av Philip Pullman

 
Jag fick denna boken i en tummad pocketutgåva av en kär vän i York någon gång under vårvintern 2004 – han fick min The Virgin Suicides. Den har sedan dess flyttat med mig sisådär fem gånger, men jag har inte kommit mig för att läsa den. Förrän nu! Jag har visserligen inte kommit så långt ännu – dagens utdrag kommer ur kapitel tre. 
 
 
 ”As for what experimental theology was, Lyra had no more idea than the urchins. She had formed the notion that it was concerned with magic, with the movements of the stars and planets, with tiny particles of matter, but that was guesswork, really. Probably the stars had daemons just as humans did, and experimental theology involved talking to them. Lyra imagined the Chaplain speaking loftily, listening ot the star daemons’ remarks, and then nodding judiciously or shaking his head in regret. But what might be passing between them, she couldn’t conceive. 
 
Nor was she particularly interested. In many ways Lyra was a barbarian. What she liked best was clambering over the College roofs with Roger, the kitchen boy who was her particular friend, to spit plum stones on the heads of passing Scholars or to hoot like owls outside a window where a tutorial was going on, or racing through the narrow streets, or stealing apples from the market, or waging war.” 
 
Ur Northern Lights (eller The Golden Compass i USA eller Guldkompassen i Sverige) av Philip Pullman, Scholastic: 1995 
 
 
I eftermiddag är det dags för min första ”riktiga” dansföreställning! Svenska Balettskolan hade sin verksamhet på min högstadieskola så visst har jag sett lite grann på amatörnivå, men inte på ”riktigt” – det blir Drömmen om Svansjön på GöteborgsOperan. Ser fram emot det mycket, det är roligt att uppleva nya saker 🙂 
 
Link-up:en har inte kommit upp hos Mari ännu, men jag länkar ikväll om den kommer 🙂 
 
Fortsatt fin söndag! Hoppas att ni inte har riktigt lika intensivt horisontalregn som vi har i Göteborg just nu…