Smakebit på söndag, 6 november 2016 – Smultron, bröllop och döden av Kristina Appelqvist

 
Det är söndag igen och imorgon är det tillbaks till jobbet efter fem dagars ledighet. Men det känns bara kul – nu är det liksom en slutspurt inför julen med en massa roliga saker som händer. Det är ju roligare att gå på möten om den stundande julfesten än om sådana där saker som man brukar prata om i mars… 
 
Veckans Smakebit kommer ur en bok som jag har velat läsa länge, men då jag inte är så förtjust i att läsa inbundna böcker har jag gått och väntat på pocket, alternativt att den skulle släppas i någon av apparna som jag har abonnemang på. Nu gjorde jag nyss en rockad och sade upp Nextory och BookBeat som jag inte varit nöjd med och skaffade Mofibo vid sidan av Storytel istället och en helt ny värld har öppnats upp! Bland annat den som Helena Waller och hennes kollegor på Västgötauniversitetet bebor. Detta är tredje boken om dem – Smultron, bröllop och döden av Kristina Appelqvist. Jag hoppas att titeln är en sorts hommage à Maria Langs Rosor,  kyssar och döden  – härlig är den i alla fall. 
 
Bröllopet har just ståndat mellan Helenas väninna Eva och prästen Sverker och under festen går en ny servitris till en frysbox i en yttre byggnad för att hämta en ostkaka. Det visar sig dock ligga allt annat än ostkaka i frysboxen hon öppnar. Poliserna Marie och Nisse har kallats till platsen. 
 
 
 

”De hade blivit insläppta i herrgårdsbyggnaden av en man som presenterat sig som kökschef. Han visade in dem i en stor salong där de trötta bröllopsgästerna satt samlade. Urdruckna kaffekoppar och tomma assietter skvallrade om att de väntat ett tag. Men Marie ville se den döde innan hon talade med dem, därför stod de nu i jordkällaren tillsammans med kökschefen. 

 
‘Vi stängde den’, sa han och gick fram till frysboxen. ‘Det kändes konstigt att han skulle ligga synlig…’ 
 
‘Det var bra, du kan öppna nu’, svarade Marie kort. 
 
Med ett svagt knirkande gled locket upp. Nisse och Marie böjde sig framåt, kikade ner i det smala utrymmet. Trots att Marie var beredd hajade hon till när hon fick syn på honom. Den isiga doktorshatten, fracken och kappan som stack fram under kroppen gjorde scenen både overklig och absurd. 
 
‘Är det Pedersen?’ sa Nisse.” 
 
Ur Smultron, bröllop och döden av Kristina Appelqvist, Piratförlaget: 2016 
 
 
Idag är det någon sorts horisontellt snöfall på gång – nog för att det alltid regnar från sidan i Göteborg, men det hade ju varit trevligt om snön kunde dala sådär vackert istället! Men den lägger sig inte än så länge, det är bara någon minusgrad än så länge. 
 
Jag ska inte göra så mycket idag – tvätta lite grann som jag inte fick undan igår då en maskin var ur funktion, och så ska jag nog baka något då jag får besök på onsdag. Jag har förstås massor av saffransbiscotti kvar från förra helgens bak, men det kunde vara roligt med något mer – jag funderar på havrekakor med Smarties i. Enkelt och håller ett bra tag i burken 🙂 Måste handla lite också, särskilt om det ska bakas, så det blir till att dra på igelkottarna! 🙂 
 
Jag önskar er alla en underbar söndag! Titta gärna in hos Mari på Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar! 
 

Kryddig pulled beef med morotsslaw

 
Åh, vad bra det blev! 
 
Jag kan berätta hur jag gör pulled beef – men kom ihåg att man kan vara väldigt fri med sitt joxande. Vissa häller bara över en hel flaska barbecuesås och är helnöjda med det, jag tycker att det blir för sött och tar en annan variant. Såhär gjorde jag idag: 
 
Sätt ugnen på 150 grader. 1 kg högrev tages ur sin förpackning och lägges i en gjutjärnsgryta eller annan gryta med lock som tål att vara i ugnen. Häll över en påse Santa Maria BBQ marinad med Smokey Honey-smak och en dito med Hot Habanero. Sedan spruttade jag i någon deciliter jalapeñoketchup – den är gjord av Texas Longhorn och jag köpte den lite på skoj sist jag skulle göra pulled beef eftersom jag inte är så road av vanlig ketchup och det är bara onödigt att ha en hel flaska i kylen när jag äter det till typ två maträtter, pyttipanna och… ja, något mer, kanske. Men den är väldigt god och rackarns stark i alla fall. Sedan hade jag i ett par teskedar spiskummin och några skak med citronsaftflaskan. Jag skippade farinsocker, men det kan man också ha i. 
 
Klyfta upp en gul lök och hacka fyra vitlöksklyftor och lägg dem runt och på köttet. 
 
Skjuts in i ugnen i minst fyra timmar, gärna mer. Jag petade på min efter fem timmar och den var inte klar än, jag blev nästan orolig för att det skulle vara något fel på köttet – men efter sex och en halv var den perfekt. Man får ta ut den då och då och kolla att det inte bränner fast, och om man vill kan man vända på steken, så att säga, så att hela blir gosig. Den är klar när den faller sönder mot lite tryck! 
 
Sedan är det bara att sätta fart med två gafflar och dra isär köttet så mycket man vill – det ska ju inte bli färs av det, men inga stora bitar tycker jag. Rör ihop det med såsen som finns kvar i grytan – är det för torrt kan man röra ner lite mer ketchup eller vad man tycker om. 
 
Idag serverade jag i tortillabröd med het salsa, strimlad isbergssallad och hackad lök. 
 
Till detta gjorde jag morotsslaw – jag rev en morot fint och en grovt och rörde sedan ner turkisk yoghurt och lite färskost med pepparrotssmak samt lite vanlig riven pepparrot. En liiiiten dutt majonnäs – typ en tesked – för att binda ihop, och så salt och nymalen peppar. Det var väldigt gott till det kryddiga köttet – morotens sötma, yoghurtens friskhet och så det krispiga, härliga tuggmotståndet – det kommer jag att göra många gånger till, jag stod och åt direkt ur skålen medan jag väntade på köttet 😉 

Sköna torsdag <3

 
Pulled beef i ugnen – den har stått inne i dryga fem timmar nu och är fortfarande inte riktigt klar – men jag har inte så mycket emot sen middag. Den får vara klar till Wahlgrens Värld, helt enkelt! Jag har gjort ett lite småspännande tillbehör, så det ska bli gott! 
 
 
Jag satte mina färgglada slingor i ormbunken och en annan blomma som jag inte vet vad den heter. Det blev förvånansvärt trevligt så de får sitta kvar! 
 
 
Ny blomma till vardagsrumsbordet då min cyklamen hade tappat alla blommor utom en och såg lite trött ut. Kalanchoë heter den och vi trivs ihop hittills! 
 
 
Men alltså – denna azalea. Den har inte tappat ett enda blad eller blomma och den har ändå varit med i flera veckor nu. Står på köksbordet där det kan vara lite dragigt och allt, men nä – den är helt fantastisk! Kaffet är inte dumt heller. 
 
 
Lyssnar på ett gammalt avsnitt av Kvällspasset – det är det bästa som finns att ha i bakgrunden när man gör annat – och de pratade om Christers håravfall och grejer och då brukar de även nämna hans gamla frisyr med Morrisseyquiffe. Jag var tvungen att försöka hitta en bild och här var en – jag fick titta både tre och fyra gånger innan jag fattade att det faktiskt var han. 
 
Annars har jag läst en massa tidningar, klippt ut recept och ordnat, stickat och myst. Ljuvligt och ledigt! 
 
Imorgon ska jag ha en superskön dag – inte göra så värst mycket på hela dagen förutom att slå ihop en aïoli, och sedan hem till mamma och pappa med aïolin i högsta hugg och äta räkor – och sova över. Det ska bli trevligt och mysigt! 

Zombiebett?

Alltså, jag vet att det är Hallowe’en-tider, men jag har inte märkt att det har kommit in någon zombie, eller någon mygga, hos mig. Trots detta har jag tre stora bett på armen, ett på låret och ett i hårfästet. Antagligen håller jag på att få horn. 
 
Är det någon annan som har träffat på zombies som bits, eller mutantmyggor som tror att det fortfarande är sommar? Jag är otroligt förvirrad. Betten är rejält svullna, varma och kliar som f-n, så jag vet inte ens om det kan vara vanliga myggor. Finns det några andra bitska flygfän som är så små att man inte ser dem? (Jag har haft en förvirrad fluga inne i ett par dagar, men den håller sig mest i köksfönstret.) 
 
Själva bitandet skedde söndag natt, när jag hade helt nytvättade sängkläder så det är inte mutantkvalster heller. Det är inte vanliga utslag heller, de beter sig inte så. 
 
Kommer jag att föda okända djur genom huden när som helst? 
 
Watch this space… 

Smakebit på söndag, 30 oktober 2016 – Till döds av Peter James

 
Inatt ställde vi tillbaka klockorna. Jag vaknade vid fem och tyckte att det var väl lite väl – men när jag insåg att hon ”egentligen” var sex och jag hade sovit ganska lagom många timmar blev det bättre. Låg kvar och läste ut min bok och sedan var det ju lika bra att gå upp och dricka kaffe. Jag älskar ju dessa tidiga, tysta morgnar, och valde alltså att se denna extra timme som just en extra stund med stickning, kaffe, Bron och brasan. 
 
 
Men nu är det ljust, och dagen kan börja. Fast jag börjar i väldigt sakta mak. Bodil Malmsten i högtalaren, ännu en stor kopp kaffe, clementiner och lite bloggande. 
 
Veckans smakebit kommer ur bok nummer åtta i Peter James serie om Roy Grace, Till döds eller Not dead yet på originalspråk. Jag har plöjt serien i år – första boken läste jag i mitten av juli – men nu får jag ju lugna ner mig för annars tar böckerna slut! Efter denna finns bara tre kvar som är utgivna. Men det är ju inte direkt som om jag inte har annat att läsa… 
 
Ibland kan man nästan avundas de som bara läser nya böcker av en viss författare. Jag läste något inlägg i mitt flöde häromdagen av en person som var så glad över att nya Kepler hade kommit ut, för hen var nästan klar med Playground – jag fick alltså intrycket av att denna person endast och bara läser Kepler. Och det verkar ju avslappnande på sitt sätt. Men missförstå mig rätt – jag skulle aldrig vilja ha det så. 
 
Men nu åker vi till Brighton och Roy Grace, som är ute och letar efter en pensionerad yrkesbuse för att få lite tips. Nu har han hittat honom. Visst kan man riktigt känna doften av puben? 
 
 
 

”Förutsägbarheten hos vissa förbrytare var en av de få saker som gjorde hans arbete lite lättare, tänkte Grace. Det gamla gardet bestod i huvudsak av vanedjur, som höll sig inom fasta revir för sina kriminella aktiviteter och sitt drickande. 

 
Men i likhet med allt annat i livet var ingenting beständigt och förbrytare av den gamla skolan, med vilka kloka poliser kunde utvecka en form av förtroendebaserad relation över några öl på puben och snappa upp värdefull information, var snabbt på väg att bli en relik, en dinosaurie. De hade ersatts av en hårdare, grymmare och inte alls lika sällskaplig generation förbrytare. 
 
Klockan var strax före lunchtid när han, på den fjärde puben han besökte, hittade just den relik han letade efter. Terry Biglow satt ensam och hopsjunken vid ett bord i den folktomma, dystra lokalen och studerade ett hästkapplöpningsprogram. Framför sig hade han ett tom ölglas och en käpp stod lutad mot väggen bredvid honom.” 
 
Ur Till döds av Peter James, Massolit: 2014
 
Det jag gillar så mycket med Peter James böcker är först och främst att huvudpersonen, Roy Grace, är en underbar karaktär som jag är lite förälskad i – men även miljöerna, intrigerna och språket. Men bara för att jag säger det fick jag ju korrigera en otroligt konstig och lång mening med ett kommatecken för mycket just i texten jag skrev av. Ja, jag ändrade. Sue me 😉 
 
 
Fler Smakebitar hittar du hos Mari på Flukten fra virkeligheten. Jag önskar dig en underbar söndag! Själv ska jag fortsätta att dricka kaffe, lyssna på SöndagsMorgan, sticka, lösa korsord och göra vadhelst jag känner för tills det blir dags för tvättstugan i eftermiddag. Underbart! 

Tikka masala med Smartson och Santa Maria!

Jag hade som sagt var den stora äran att bli uttagen som testpilot för Smartson för Santa Maria Indian Spices och nu har jag äntligen lagat min rätt! 
 
Helena lagade en variant häromdagen med halloumi och kikärter, och även om jag gärna skulle vilja göra egen paneer någon gång orkade jag inte det denna gången – så när jag läste att det blev bra med halloumi var det taget! Just tikka masala har jag mest ätit med kyckling tidigare, så det var ju roligt att prova något annat. 
 
 
 
Jag började med att steka osten i stora tärningar och lägga den åt sidan. Sedan fräste jag en halv grovhackad rödlök och en röd och en grön paprika i lite olja, och hällde i kryddpåsen. Recepten jag kikade på innan tyckte att man skulle blanda kryddorna med vätskan som kommer härnäst, men jag tycker att sådana här kryddor behöver fräsas för att man ska få fram smak och färg ordentligt. 
 
 

Förpackningen var korkad. Det stod att man skulle riva av ovankanten, det gick inte alls – ett litet ”inklipp” hade varit bra. 

 
 
Oh, vad det doftade! Man behöver inte fräsa länge, men kryddorna ska ju gärna täcka grönsakerna. 
 
 
Denna förpackning fick jag i min MatHem-leverans igår, så jag tog den istället för crème fraîche. Det finns en version på 15% också och den hade jag nog föredragit, men detta blev också bra. Det låter väldigt intressant att vispa syrad grädde, tänk till en god, söt kaka som balans. 
 
I med den i pannan samt lika mycket vatten. Ett tips är att skaka ur förpackningen med vattnet och hälla i, för all grädden kommer inte ut om man häller. 
 
 
Sedan fick detta puttra i en halvtimme eller så, och jag hade i en hackad vitlöksklyfta och en halv röd chilifrukt i halvtunna skivor. Du ser när konsistensen blir lagom, men tänk på att det ska i kikärter och halloumi också. 
 
 
Jag använde en 200 g halloumi, och ungefär två tredjedelar av en sådan här tetra. Låt det hela gosa ihop sig så länge du tycker – till exempel medan du kokar ris eller bulgur eller vad du nu vill ha till. Håll koll så det inte blir torrt bara, du får ha låg värme på pannan. 
 
Jag struntade i ris och liknande, för man fick även med naanbröd som bara var att värma i ugnen i två minuter. 
 
 
Et voilà! En mycket trevlig vegetarisk middag. Kryddningen var dock lite klen, även med extra vitlök och chili – men mina smaklökar har ju danats i Londons Banglatown, och just sådana här kryddblandningar måste ju vara lite ”snällare” så att alla kan äta dem. Man kan alltid krydda mer, och när jag äter resterna lär jag ha i lite chiliflingor. 
 
Men i stort så får den ett bra betyg. Det är lätt som en plätt och mycket lätt att variera. Det var kul att testa halloumi i indiskt, det gjorde sig väldigt fint och jag kommer att testa att göra en variant på palak paneer inom kort – kanske till och med med grönkål istället för spenat! 
 
#smartson #santamariasverige

Hemmafix! <3

Jag hade en sådan där jobbdag som bara flög förbi – flera möten på raken före och efter lunch och där emellan fick jag massor gjort. Skönt! Var och klippte mig direkt efter jobbet och mötte sedan upp mamma och pappa på Backaplan för inhandling av denna ljuvliga tingest: 
 
 
Sååååå mysigt! Jag ska göra en liten film också så ni ser hur det rör sig, det ser riktigt häftigt ut. Och är väldigt hypnotiskt! 
 
Sedan fick vi upp tavellisterna också – underligt nog är väggen i två olika material så vi gick tänka om lite grann men det blev hur bra som helst, jag är så nöjd. Sedan fikade vi och efter att de gick satte jag mig och valde och ramade in kort. Jättesvårt att välja, men jag plockade ut tio till slut – så får jag byta som jag orkar! Ursäkta bildbomb och att det är lite grynigt, men det var flera som ville se… 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu har jag parkerat mig i soffan framför Wahlgrens Värld och med middagen i högsta hugg: 
 
 
Enkelt idag pga trött och sent – vegetariska vårrullar från frysen och en superenkel dipsås på soja, limejuice, sriracha och rostade sesamfrön. Sedan blir det bums i säng! En fantastisk torsdag och jag är mycket redo för HELG och mys vid brasan 😉 

Elkamin…

       
 
Jag har varit sugen på en sådan här elektrisk kamin, eller ”dekorationsbrasa”, i ett par år. Igår pratade jag med bokcirkelvännen S, hon har just köpt en till sin lägenhet och är lyrisk! Hon berättade även att den har en fantastisk placeboeffekt, även om man inte sätter på värmefläkten känns det varmare när den är på. Jag köper det. (Värmefläkten är förstås härlig också, men det är ju svindyrt att köra den några längre stunder.) 
 
Och det ser ju så fantastiskt härligt ut. Jag har ett fult hörn med sladdar och annat krafs i där den kan stå och vara snygg. 
 
Och, som en skänk från ovan – just nu är det 300:- rabatt på den. Det är alltså inget att diskutera. 
 
Frågan är – svart eller vit? Vad tycker ni? 
 
Och – om någon har en – hur tung är den? 

Välkomna hem till mig!

Obs: titeln kommer från att jag har Halv åtta hos mig på i bakgrunden 😉 
 
Idag har jag fått nya köksstolar! Eller, egentligen är de gamla – vi hade dem i köket när jag var riktigt liten. Mamma köpte och sydde om dynorna åt mig och så kom pappa och hämtade mig på jobbet och körde hit dem och tog med sig de gamla – de ska på tippen på fredag. 
 
 
 
Är störtkär i dynorna! Mamma och pappa har filten med samma mönster i Hunnebo men det funkar ju inte på min randiga soffa… men jag fick servetterna i födelsedagspresent. Oj, vad jag ska matcha nu! Det finns även glasburkar med samma mönster som jag är ganska intresserad av… 
 
 
Detta hände. OMG! Kan dock inte med att lägga upp det på Instagram pga skräck för att han ska tro att jag är galen eftersom jag redan skriver om hans böcker hela tiden, men ÅH! 
 
 
Fick bästa tillskottet till min redan ganska ordentliga kokbokssamling – mormors gamla Prinsessornas nya kokbok från 1948! Tänk, vad vi ska laga. Vad sägs om Hönslever och bacon till cocktail? Eller varför inte Smörgås med tungfärs? Haha! 
 
Fast middagen blir något annat – kycklingfilé fylld med roquefort och inlindad i kallrökt skinka, med lite grädde och persilja. Mer om det sedan – nu piper det i köket! 

Chorizopasta

 

 

När man är trött, frusen och hungrig måste det vara både snabbt och gott.

Jag tog upp två förkokta chorizos ur frysen imorse, slantade upp dem och fräste med en halv hackad lök och en vitlöksklyfta. Och en halv röd chilifrukt. I med en burk passerade tomater, lite farinsocker, lite vit balsamvinäger och puttra medan pastan kokar.

Svårare än så behöver det inte vara 🙂

Annars tvättar jag ikväll. Ska strax ner och hämta det sista, sedan blir det marsch i duschen och sedan ännu snabbare marsch i säng. Räknar kallt med horisontalläge senast kl 21!