Godmorgon måndag!

Jag somnade alldeles för sent igår, men känner mig fortfarande utvilad efter en skön helg. En underbar känsla att starta veckan på. 
 
Igår kväll lagade jag – naturligtvis – spaghetti och köttfärssås och hade min enda TV-kväll under veckan – först är det Barnmorskan i East End och därefter Midsomer Murders – inte för att jag orkade se hela, jag har sett avsnittet förut men kommer inte ihåg vem mördaren var eller hur det gick till… har för mig att det hade något med Zoes alkoholallergi att göra, men jag minns inte vad det var – antagligen något med DNA. Jo, nu vet jag. 
 
Jag testar en ny frisyr idag, det händer inte så ofta, med flätor på sidorna. Det är så fint på andra men jag vet inte än om det är min grej. Får känna efter! 
 
Hur som helst – ny vecka, nya möjligheter som sagt! Ganska vanliga arbetsdagar idag och imorgon tror jag, ikväll ska jag inte göra många knop förutom att hämta ett paket och tvätta, och imorgon den sedvanliga tisdagsgruppen för näst sista gången. På onsdag är det sommarfest med jobbet, på torsdag ska jag äntligen till hudläkaren och sedan är det midsommar!
 
Men nu iväg till jobbet med Pretty Little Liars i lurarna. Verkar riktigt underhållande även om jag redan är irriterad på dålig research – det är ett mysterium i sig varför Aryas pappa behövde åka till Island för att forska i skandinavisk kultur, eftersom Island inte är en del av Skandinavien. 
 
Vad ska ni hitta på i veckan? Något spännande på gång? 

En underbar lördag!

Jag har haft en fantastisk dag. Lyssnat på Stolthet och fördom – ja, tro det eller ej – det tog bara tjugo år men nu har jag gjort det! Löst korsord. Lagat mat. Druckit kaffe. Tittat lite på Gilmore Girls. Läst Amanda Palmer… och nu ska jag strax sätta mig och försöka se Mean Girls, vilket jag hittills aldrig lyckats med. 
 
Lite bilder ba’: 
 
 

 
Guacamole. Alltså. Denna ljuvliga röra. Finns det något enklare och godare för att piffa upp en måltid? 
 
 
Jag gjorde biffarna i ugnen – det ligger en liten bit manchego eller annan spansk ost i varje. Hade tänkt mig mozzarella men den hade visst frusit, så då tager man vad man haver. Penslade med en blandning av kinesisk soya och sriracha för färg och smaks skull. 
 
 
Et voilà! Riktigt smaskigt. 
 
 
I glaset finns denna dryck från Apotekarnes, Pink Lemonade med mer frukt och mindre socker, ni vet. Verkligen god. 
 
Och ett citat ur Amanda Palmer: 
 
 
Så himla bra sagt! 

The future looks fab on Fridays

Alltså… jag vet att det har varit kortvecka, men jag är verkligen helt slut! Det har varit otroligt mycket att göra på grund av sjukdom och annat och ja, jag är extremt redo för helg. Extremt! 
 
Idag ska vi till Långedrags Värdshus och äta lunch med en leverantör, det ska bli härligt att komma iväg och umgås en stund. Utöver det blir det väl bara att försöka styra upp det som hänger över, förhoppningsvis gå hem i tid, handla, hem, äta något gott och gå och lägga mig. (Oooh, nu såg jag att High Fidelity kommer på TV ikväll. Egentligen är jag lite arg på den – flytta butiken till Chicago!? – men jag gillar John Cusack och Jack Black är en underbar Barry.) 
 
Helgen håller inget särskilt. Jag måste få komma ikapp med sömn och vila känner jag, jag är liksom sliten. Det är väl mycket på grund av att både eksem och HS bråkar som f-n just nu, man är hela tiden lite internt stressad eftersom det alltid är något som kliar eller gör ont. Därmed ska det bli väldigt skönt att bara kunna ha tunna mjuka kläder i ett par dagar, och ja – att få sova och vila. Skriva, laga mat och läsa. Kanske titta på någon bra film eller två. 
 
Ja, jag längtar! Men först ska detta bli en fantastisk fredag, såklart! 

Mamma Mia! – åh, mamma mia…

Jag försökte titta på Mamma Mia! igår kväll. 
 
Jag orkade med ungefär tjugo minuter, under vilken tid detta hände: 
 
  •  en dotter läser sin mammas dagbok
  •  sagda dotter sjunger en suggestiv sång om sin mammas sexuella äventyr i ungdomen (!) 
  •  greker på landsbygden förlöjligas och är lite skitiga
  • brudgummen får tydligt reda på att han inte har någon talan om sitt eget bröllop… 
  •  …eller om hur mycket det ska kosta
  • …eller att pengarna han hellre hade velat lägga på att resa absolut ska läggas på bröllopet, för här ska inte resas på ett bra tag
  • singelkvinnor som inte letar sällskap måste det vara något fel på
  • brudens skönhet är intressantare än att faktiskt återse sin guddotter (eller vad hon nu är) efter massor av år 
 
Sedan stängde jag av. Med en suck. Om någon vill förklara för mig vari tjusningen i detta spektakel ligger vill jag gärna höra! 
 
(Obs: Jag älskar Meryl Streep och jag älskar Christine Baranski – och jag kunde faktiskt tolerera Meryl Streeps rendition av Money money money för hon är så söt och charmig.) 

Tisdagsutmaningen – Sämst och bäst, himmel och helvete…

 
Veckans tema på Kulturkollo är ytterligheter – mycket dissande, men lite hissande också, som sig bör. Man ska äta allsidig kost och inte bara citrus 😉 (Även om jag just nu gärna skulle göra det. Jag lade flankstek i en citrusmarinad imorse och kom på mig själv med att girigt slicka limejuice från händerna… vid sjutiden på morgonen.) 
 
Tisdagsutmaningen följer förstås temat, och lyder: 
 
Berätta om den bästa kulturupplevelsen du haft under det senaste året! Bok du läst, film du sett, något på scen som var alldeles magiskt…. Hylla, hissa, beröm!
 
Det finns mycket, tycker jag! Jag har konsumerat en massa bra kultur under året som gått. En film som stickerr ut är Taikon om Katarina Taikon, som verkligen öppnade mina ögon för en del av Sveriges historia som till stor del gått mig förbi. Den utmärkta Efterskalv med Ulrik Munther och för den delen Tjuvheder med Malin Levanon var också helt fantastiska. 
 
För bara två veckor sedan såg jag The Mousetrap på St. Martin’s Theatre i London, och det var sannerligen magiskt! Både produktionen, kostymerna och själva teaterrummet, underbart. 
 
Det är väldigt svårt att välja ut böcker som ska kvala in – för att jag har läst så många böcker som är riktigt, riktigt bra. De som kanske har stannat hos mig starkast är nog Kristina Sandbergs trilogi om Maj – jag har faktiskt läst hela trilogin under året som gått, och jag tänker på Maj nästan dagligen. Men, som sagt, det finns så mycket mer. 
 
Jo, och den stora favoriten To my love av Karin Aspenström också. Den måste jag alltid nämna. 
 
Vi kan slänga in ett par TV-serier också förresten – Girls är ju och förblir en favorit, men jag har även sett den helt otroliga The Affair på HBO och även LOVE på Netflix, som jag blivit imponerad av. 
 
Och berätta om den sämsta kulturupplevelsen du haft under senaste året! Uslaste boken, värsta kalkonfilmen, pinsammaste föreställningen… Plocka fram stora motorsågen, bara! 
 
Jag är ju en sådan som sällan fortsätter att titta på en dålig film eller serie… ser jag en tråkig utställning går jag därifrån och vad gäller föreställningar har jag uppenbarligen tillräckligt gott första omdöme för att inte ha blivit besviken i år. 
 
Men jag har läst ett par riktigt kassa böcker som jag av någon anledning läst ända till slutet – Den gudomliga Gudrun av Elinor Fredriksson och Bloggdrottningen 2 av Therese Loreskär sticker ut, vid sidan av Inbox (1) av Daniel Glattauer. 

Tisdagsutmaningen – Karaktärer i utkanten

 
Veckans tema på Kulturkollo är ”i utkanten”, och Tisdagsutmaningen lyder: 
 
Veckans utmaning går ut på att lista minnesvärda karaktärer som lever/har levt/levt fiktivt i utkanten. Du kan inkludera såväl verkliga som påhittade karaktärer. Det kan handla om såväl grupper som individer och det kan handla om såväl frivillig och ofrivillig utanförskap. 
 
 
Först och främst tänker jag på Sibylla Forsenström i Karin Alvtegens roman Saknad – en kvinna som helt enkelt inte finns. Hon lever helt utanför samhällssystemet, som uteliggare i Stockholm, tills hon blir huvudmisstänkt för ett mord. Ingen har undrat var hon är på femton år – nu är hon en av landets mest eftersökta personer. Oerhört stark och bra roman. 
 
 
S.E. Hintons roman The Outsiders dyker upp här i bloggen med jämna mellanrum, och den känns ju självklar denna veckan också. Ponyboy och hans gäng lever i utkanten av samhället – både bokstavligt och symboliskt. Han och hans bröder blev föräldralösa som relativt unga, och får nu klara sig bäst de kan – med kriminalitet och tveksamt umgänge. Det är en fantastisk ungdomsbok! Tyvärr har jag inte sett filmen, men jag har hört att den är sevärd. Får jobba på det. 
 
 
Huvudpersonen Libby Day i Gillian Flynns debutroman Dark Places lever ett, på sätt och vis, självvalt liv på utkanten – även om man väl får utgå ifrån att hon har någon form av PTSD i botten. När hon träffar ett gäng amatörfantaster som är intresserade av mordet på hennes mor och syskon, som hon var det enda vittnet till som barn, hamnar hon i ett gäng som väl på sätt och vis även de finns i utkanten av samhället. Jag tycker att Sharp objects är bättre än Dark places – men denna är även den mycket bra. Hoppa över filmen, dock. Den var inte så lyckad. (Och barnet från About a boy som mordfantast? Öh nä.) 
 
= = = = = = = = = = 
 
Sedan jag läste om veckans tema igår har jag haft en låt i huvudet, Suzanne Vega ft. Joe Jackson – Left of center. Texten går ”If you want me you can find me, left of center off of the strip. In the outskirts and in the fringes, in the corner out of the grip.” – så jag bjuder på den också som bonus.
 
 

Tematrio: Läströtthet

 
Lyran är lästrött! Därmed lyder veckans fråga: ”Jag behöver nu därför era allra bästa tips, berätta om tre bra böcker/aktiviteter att ägna sig åt vid ett akut fall av läströtthet!” 
 
      

 
En riktigt bra TV-serie är ett utmärkt substitut när man inte orkar läsa, tycker jag. Jag följer egentligen ingenting slaviskt, utom På spåret när det är i säsong, men när jag fastnar för en serie plöjer jag gärna så gott det går, tack vare streamingtjänster och annat. Några som jag har sett på det senaste året och verkligen gillat är The Affair, Girls (såklart), Love på Netflix och, sist på bollen i världen, Gilmore Girls. Jag har precis börjat på andra säsongen, så jag ligger med andra ord långt efter all ära och redlighet i Star’s Hollow. En annan favorit när jag verkligen bara vill verklighetsfly är Gossip Girl. 
 
När jag precis hade blivit klar med min utbildning, med andra ord för ganska exakt tio år sedan, var jag så lästrött att det var inte klokt. Läste ingenting av särskild substans på säkert ett år eller två. Men vad jag läste med stort nöje och behållning var veckotidningar av den fantastiska brittiska typen ”Min mormor och min schäfer ska ha barn och grannens svågers kusin är surrogatmamma.” Ja, ni ser ju här ovan annars – en kvinna som ammar sin pappa… Sådana och kokböcker läste jag, av modellen Nigella eller Jamie med relativt mycket text ändå. 
 
Jag gillar att hålla hjärnan igång – oftast genom läsning eller lyssning, men hemskt gärna också med korsord. När jag flyttade hem från England var det nätt och jämnt att jag kunde lösa de enklaste korsorden i Allers – hjärnan var helt felkalibrerad! Nu kan jag utan större problem lösa dem med fem ugglor – utom A-korsordet, som pappa får ta över från min varma hand. 

Kungen 70 bast

Som den smygrojalist jag är satt jag naturligtvis vid TV:n åtminstone en stund i lördags för att bevittna firandet, lite klänningar (drottning Margrethe är och förblir coolast i världen) och fina psalmer. 
 
Sedan är det såhär: jag har svårt för Caroline af Ugglas, och jag är inget gigantiskt fan av Kent. Längre.
 
Men jäklar vad fint det var när hennes kör sjöng Sverige. Allt de sjöng var för övrigt fint, även om jag inte riktigt förstod varför hon hade med en av sina sololåtar… men varianten på O’boy (som jag också tycker riktigt illa om) var fin med sitt Hurra! och Wild one var ju sjukt kul. Men allra finast var Sverige och den finns någonstans runt 2:30-2:40-markeringen i programmet på SVT Play, här
 
 

Sverige, Sverige älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Duka din veranda till fest
För en långväga gäst
I landet lagom är bäst
Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill
Som om tiden stått still

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Regnet slår mot rutorna nu
Men natten är ljus i ett land utan ljud
Och glasen glittrar tyst på vårt bord
Lika tomma som ord
Visst är kärleken stor

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Text och musik: Joakim Berg

Ebba synkroniserar!

Såg gårdagens avsnitt av Tror du jag ljuger förut och är helt säker på att Ebba Witt-Brattström hade samma outfit på sig som hon hade på Stadsbiblioteket – igår. 
 
 
Nu är jag ju helt och fullt övertygad om att dessa program spelas in långt i förväg, men kan hon har varit så förutseende att hon tog på sig samma outfit som hon visste skulle synas i rutan på kvällen? Eller så spelas de faktiskt in på dagen? Men… nää, det kan jag inte tänka mig. Inte om det spelas in i Göteborg – vilket det kanske inte ens gör! 
 
Eller var det en slump, tro? 
 
Ursäkta bilden – hon demonstrerar hur hon gick nerför en trappa i Rom med onda knän, och det var enda chansen att ta en bild i helfigur…! 
 
Har ätit en mysig middag med S, och är nu hemma med Barnmorskan i East End på Netflix – samma avsnitt som gick på TV ikväll men jag har inte TV8 och hade ändå missat början. Käckt när man kan tajma… eller hur, Ebba? 

Veckans bokbloggsfråga – vecka 16

 

Veckans bokbloggsfråga hos Barnboksbloggen behandlar ett ämne som ligger nära mitt hjärta – och säkert likaså hos många av mina boknördskolleger… nämligen lästid! 

 
Carola skriver: När läser du oftast? I sängen innan du somnar, under resan till jobbet, på kvällarna istället för att titta på TV…? Hur gör du för att få tid för att läsa? Har du tillräckligt med lästid eller önskar du att du hade kunnat läsa mer? 
 
Jag läser alltid innan jag somnar – men sällan så länge som jag hade önskat. Antingen för att jag somnar (häromkvällen drömde jag in Stephen Fry i Elena Ferrante, det var jättestökigt), eller för att klockan blir för mycket. Jag går gärna och lägger mig en timme innan jag ”behöver” somna, men det är inte alltid jag orkar riktigt så länge. Just nu, ska sägas – det är väl den berömda vårtröttheten som har slagit till.
 
Under resan till och från jobbet blir det just nu ofta ljudböcker – det är svårt att få plats att sitta med en öppen bok. Istället för att titta på TV, definitivt! När jag är ensam sätter jag nästan aldrig på TV:n. Apparaten i min lägenhet har inte varit på på två och ett halvt år! (Men jag ser på utvalda serier på play- och streamingtjänster.) Har jag sällskap blir det ofta att jag sitter med plattan i knät om sällskapet tittar på TV och det inte är något jag är särskilt intresserad av. 
 
Hur jag gör för att få tid – tja. Jag går och lägger mig tidigare än jag behöver, jag struntar i att somna om om jag vaknar tidigt. Jag lyssnar på ljudböcker medan jag jobbar (med vissa uppgifter, det funkar ju inte alltid) och jag avsätter gärna tid på helgerna för läsning. Ibland funkar det, ibland inte. 
 
Jag tycker inte att jag har tillräckligt med lästid, vilket förmodligen är helt vansinnigt tänk eftersom jag hunnit läsa en bra bit över 100 böcker i år. Men det är min passion och mitt största intresse, så det är ju sådan jag är, helt enkelt. Just nu kan jag inte träna, annars hade det varit något som fått ta en hel del fritid också – men även där kan man ju lyssna på ljudböcker förstås. 
 
Jag längtar efter att läsa alla andras svar och se om det finns något knep för mer lästid som jag har missat 🙂