Författare: Annzah

Strax bär det iväg på utvecklingssamtal, har inget att oroa mig för men jag avskyr sådant – förhoppningsvis blir maten god i alla fall!

Eva (som uppenbarligen inte är klok nånstans ;)) springer sitt tredje maraton i år, till förmån för välgörenhetsorganisationen LEPRA.

Jag kan inte mycket om spetälska själv, men både Evas blogg och LEPRAs site berättar mer.

Om du har någon krona över kan du donera här – every little helps!

Stora lycka-till-kramar till Eva, vilken tuffing!

Idag på eftermiddagen var det säkert 30° inne på vårt kontor. Jag vet att jag är tålig mot kyla och mer känslig för värme,  men det var inte bara jag som led alla helvetes kval på grund av detta.

Anledningen? Att en tjej som hade gått i spaghetti straps och kortkort hela dagen klagade till HR-chefen att det var kallt, så hon ställde om luftkonditioneringen och drog upp värmen.

Nu tycker inte jag att man ska behöva sitta med jättetjocka kläder på sig inomhus i och för sig, men lite mer än spaghetti straps kan man kanske sträcka sig till att ha för att man ska kunna ha en skälig temperatur inomhus?

Rumstemperatur är väl runt 20° till 24° kanske vilket vore helt acceptabelt – jag ska köpa en inomhustermometer och ta med och mäta (och fota) en gång om dagen om detta inte blir bättre. Det kan ju inte bara vara en person av typ trettio som bestämmer hur det ska vara bara för att hon är polare med HR-chefen, det är inte okej (likaså hade det inte varit okej om vissa andra, som vill ha luftkonditioneringen på 16° hade fått bestämma) men det verkar ju som om det kommer att behövas hårda bevis…

…eller inte. Vi fick ett mail imorse om att det skulle komma någon viktig människa och kunde vi vara så snälla och städa lite.

Nu har tydligen den viktiga människan anlänt och stämningen är naturligtvis som champis. Bubblande. Spännande. Vem ka det vara?

Alla män har tagit på sig slips! Så stort är det!

Tänk bara vilka spännande människor det kan vara, drottningen, David Cameron, Sarah Brown kanske?

Eller någon dammig finansrådgivare… men det kan jag väl aldrig tro?

Ikväll blir det middag på Café Rouge med fina Vivi, det var alldeles för längesen sist nu tycker jag. Vet redan precis vad jag ska äta… haha!

Eftermiddagen har gått riktigt fort faktiskt vilket är extremt ovanligt en måndag. Lunchen kom från Deli Mama, sweet chili-kyckling, otroligt gott om än väldigt mättande. Fast jag ska nog lyckas orka med min bavette om ett par timmar ändå…

Har ni hört talas om Frufridagen förut? Det hade inte jag.

Läs här – helt otroligt! Mycket intressant kulturhistoria tycker jag.