Författare: Annzah

Owl City – Fireflies

Jag hade nästan glömt av denna låten – men så spelades den i Mannheimer & Tengby på radio imorse och jag blev påmind om hur mycket jag tycker om den.
 
 

You would not believe your eyes
If ten million fireflies
Lit up the world as I fell asleep

‘Cause they’d fill the open air
And leave teardrops everywhere
You’d think me rude
But I would just stand and stare

I’d like to make myself believe
That planet Earth turns slowly
It’s hard to say that I’d rather stay
Awake when I’m asleep
‘Cause everything is never as it seems

‘Cause I’d get a thousand hugs
From ten thousand lightning bugs
As they tried to teach me how to dance

A foxtrot above my head
A sock hop beneath my bed
A disco ball is just hanging by a thread

I’d like to make myself believe
That planet Earth turns slowly
It’s hard to say that I’d rather stay
Awake when I’m asleep
‘Cause everything is never as it seems
When I fall asleep

Leave my door open just a crack
(Please take me away from here)
‘Cause I feel like such an insomniac
(Please take me away from here)
Why do I tire of counting sheep
(Please take me away from here)
When I’m far too tired to fall asleep

To ten million fireflies
I’m weird ‘cause I hate goodbyes
I got misty eyes as they said farewell

But I’ll know where several are
If my dreams get real bizarre
‘Cause I saved a few and I keep them in a jar

I’d like to make myself believe
That planet Earth turns slowly
It’s hard to say that I’d rather stay
Awake when I’m asleep
‘Cause everything is never as it seems
When I fall asleep

I’d like to make myself believe
That planet Earth turns slowly
It’s hard to say that I’d rather stay
Awake when I’m asleep
‘Cause everything is never as it seems
When I fall asleep

I’d like to make myself believe
That planet earth turns slowly
It’s hard to say that I’d rather stay
Awake when I’m asleep
Because my dreams are bursting at the seams-Owl City

Oh when the Saints…

Som vanligt händer det inte så ofantligt mycket här på söndagar. Man vaknar när kyrkan börjar ringa (så infernaliskt högt!), äter frukost, dricker sju liter kaffe, duschar och gör sig i ordning, promenerar sig lite, äter lunch och börjar förberedelserna för att åka tillbaks till Göteborg. Så även denna söndag.

Jag åker med hem till Backatorp ikväll. Mysigt att ha sällskap om inte annat. Och bli matad med köttfärssås förstås. 😉 Skönt att få skjuts till jobbet också när man har mycket packning.

Idag börjar Premiership för Saints. Naturligtvis borta mot Manchester City. Det känns ju sådär bra. Haha. Kommer att följa liveuppdateringarna på BBCs hemsida men har ingen chans att titta, tyvärr. Min värsta fiende (typ min enda fiende) är hardcore Man City-fan, så jag vore extra glad om det skulle gå vägen.

Och vi har nya tröjor! Det hade jag missat totalt. Otroligt stor skillnad mot de senaste typ hundra åren.

 
De nya… (vita är bortakitet).
 
 
Och såhär (ungefär) har de sett ut så länge jag har varit inblandad.
 
Jag gillar de nya, fast det tar nog en liten stund att vänja sig också 🙂

Rask promenad

 
Jönserö. Underligt disigt ljus idag.
 
 
Mera vadbock. Och en lustig gummibåt som hänger i luften.
 
 
Gästis i Backen. Hotell förr i tiden, alla kändisar som spelade i Parken bodde här. Vi bodde typ tjugofem meter därifrån, hemskt spännande när Lena Philipsson var på besök! Men jag kommer inte ihåg om vi hann se henne. Men konserten var vi på minsann! Notera backen, den fortsätter runt hörnet och är ett brant jävelskap. Mammas morbror R är över 80 och cyklar uppför lätt som en plätt. Tveksamt om de flesta klarar det vid hans ålder.

Paket :-)

Man blir väl aldrig för gammal för paket?
 
Första paketet tänker jag inte ta några kort på, för det innehöll en tandborste och ett paket Plackers. Min mors humor.
 
 
Underbara badhanddukar från Gripsholms Koster-serie. Jag har gått och fingrat lite på dem på outlet:en i Dingle men inte riktigt kunnat bestämma mig, så det var ju bra att någon gjorde det åt mig 😉 De är inte svindyra, inte alls, men jag är en sådan där som tycker att en handduk ska kosta typ en tjuga. Snål-Stina, det är jag det – ibland och bara gällande mig själv. Pappa fick välja färger, om det nu var någon tvivel om den saken…
 
 
Favoritparfymen (jämte Anna-parfymen YSL In Love Again förstås) – Nina Ricci L’air du temps. Mamma hade den när jag var liten, i både parfymform och talkform, och när det var kalas kunde jag få ha på mig lite av talket. Sedan glömde jag väl av den tills för några år sedan när jag hittade den på Landvetter och inte kunde låta bli att köpa en liten flaska. Nu är den nästan slut och jag bad mamma och pappa att titta på flygplatserna när de var ute och åkte i maj men de sa inget så jag tänkte att den fanns väl inte. Men den fanns i mitt paket igår! En stor flaska dessutom, nu klarar jag mig ett tag 🙂 
 
 
Kusin Emma hade gjort superfina örhängen som jag fick av henne, lilla K och moster S. Hon har tagit stenar från ett av vår mormors gamla halsband (som vi i och för sig aldrig sett på, hon gillade inte blått) och gjort dessa på det viset. Kul! Och jag älskar ju blått och blågrönt så det passade perfekt. Svårt att ta en bild, så jag tog en på mitt eget öra. Jag kan meddela att det är inte så lätt som det låter att ta kort på sina egna öron utan att få med halva ansiktet.
 
 
Gud, jag är så mörkhårig! För att inte tala om långhårig. Oj oj oj.
 
Sitter och debatterar med mig själv om jag ska åka med mamma och pappa hem och sova över imorgon eller ej. Jag tror att jag gör det, det blir en tuff vecka och då är det rätt skönt att bli lite ompysslad och ladda batterierna ordentligt utan alltför många måsten och skuldkänslor för att man sitter och leker med datorn istället för att städa eller laga mat… snacka om att jag är curlad och bortskämd va? 😉

Födelsedagsreferat

När vi kom till Hunnebo blev jag bryskt uppskickad på mitt rum i typ en timme. Blev genast skiträdd att det hade anordnats någon sorts surprise party, men det förstod jag ju egentligen att det inte var. Mamma och pappa gjorde såååå fint i trädgården med partytältet (ett litet alltså som täcker verandan), lyktor i taket och dukat så fint och oj oj oj det var så fint att jag glömde ta kort! Slarv. Jag tog inga kort på hela kvällen tror jag, helkasst beteende.
 
Men jag fick paket, fast jag tyckte nog att det räckte med kameran och hjälpen med datorn, men det är klart att det är roligt att öppna paket! Jag återkommer med bilder, det blir lite roligare.
 
Bäst när vi satt och illsölande med diverse skaldjur knastrade det i gruset och där kom moster S! Jag tänkte att hon nog skulle vilja gratulera men visste inte om hon ville komma ner (lite av en schism med mamma) – men hon satt ner och tog ett glas bubbligt och vi satt och pratade allihop i säkert en dryg halvtimme. Jättemysigt! Jag var så glad att det gick bra. Inte för att någon skulle ha startat en scen på min födelsedag, men kanske att det blivit väldigt kort och att hon gick direkt efter gratulationerna. Men närå! Det var en fin present och jag hoppas att det kanske kan vara ett… ja, vad det nu är man sträcker ut i Sverige.
 
Kvällen var lugn. Såg dokumentären om Mary Bell (sånt gör väl alla på sin trettioårsdag?) och dråsade i säng vid typ elva. Och sov till typ elva idag. Första tecknet på att man blivit gammal? Herregud! Nog för att jag sovit illa i veckan, men tolv timmar? Jag sover sällan mer än sju en ”bra” natt och det brukar räcka. Det var ju inte direkt som om vi illfirade igår heller, vi knäckte två flaskor bubbel på 3½ vuxna…
 
Jaja, det spelar ingen roll, det var sjukt skönt i alla fall och efter ett par koppar kaffe känner jag mig nästan som folk igen. Det har varit lite robot mode denna veckan.
 
Har även svarat på alla Facebook-meddelanden – jag vet att man inte behöver göra det men jag tycker att det är trevligt, plus att man faktiskt SER vilka det är som har grattat – och nu får jag väl klä på mig och samla ihop mig lite. Mamma och pappa är i Kungshamn och klipper mamma, det uppskattas nog om jag inte fortfarande sitter i pyjamas klockan halv ett…
 
Återkommer snarast med presentbilder och sånt!