Författare: Annzah

Melodikrysset 50 – 2012

Men hejsan vad jag har slarvat med att lösa Melodikrysset på sista tiden. Förra gången jag försökte kraschade nätlösningstjosanet precis när jag nästan var klar och då blev jag så irriterad att jag stängde ner alltihop. Ibland tar jag efter mor min 😉 
 
Men idag så! Och himmel vad svårt det var. Jag fick ihop det till slut, men jag ska inte påstå att jag egentligen kunde något – regeln är ju att jag får googla när jag skickat in lösningen och det blev visst rätt till slut. 
 
 
L4 var lite lustig – ledtråden var något i stil med ”flicknamnet i visan” – det handlade om Engelska Flottan, och där nämns ju både Ada och Beda – man kunde ju lista ut att det handlade om ADA i och med antalet bokstäver, men jag tycker väl att man kanske kunde ha sagt EN av flickorna. Men det är inte så allvarligt. På V5 undrades det vem som skrivit musiken till melodin som Jussi Björling sjöng och av någon anledning visste jag att det var STENHAMMAR. Dock ska jag säga att jag även visste att det var Heidenstam som skrivit texten, och det skrev jag in först för det passade ju också in – men sedan kom jag på att det var fel. L1 fick jag gissa rätt hårt på, men det visade sig att orkestern spelade på städ, som ju normalt hör hemma i en SMEDJA. 
 
På V1 blickas det mot en STJÄRNA. L3 hade jag ingen aning om, vem vet att RUMÄNIEN kom trea i Eurovision Song Contest 2010? Jag fick ihop det enbart genom bokstäverna, jag hade inte haft en aning. V8 handlade om förflyttning och där fick jag också bara ihop det via bokstäverna – STEGEN. Har aldrig hört melodin förut. L2 var också en ren gissning – men ganska uppenbar i och ned bokstäverna – och jag såg i efterhand att det handlade om Jonathan JOHANSSON. 
 
Nino Rota har jag lite småkoll på för att han nämns i en av mina favoritlåtar av Magnetic FIelds – Reno Dakota. Och detta var filmmusik till Döden på NILEN, en Agatha Christie-roman. Men jag har aldrig sett den. Sedan blev jag väldigt glad över att få höra You can call me AL av Paul Simon. Har inspirerat mig till att lyssna på Simon & Garfunkel här på morgonkvisten. Eller ja. Förmiddag får vi väl kalla det nu 🙂 
 
På L5 visste jag faktiskt att det var Jules SYLVAIN som hade gjort melodin, men jag hade ingen aning om att det var Mattias ENN som sjöng. Men jag gissade och det gick uppenbarligen bra. V7 kikade jag på bokstäverna och var övertygad om att det skulle bli lejonnina, men det blev visst LÖJTNANT istället. När jag hörde att det handlade om en militär grad fattade jag ju, men jag har inte en susning om vilkn melodi det gällde. 
 
Åsså sista, L6 – det fanns ju bara ett alternativ egentligen och det var RIHANNA. 
 
Så var det med det! 
 
 
 
 

Vad Internet kan bringa

Vet ni vad? 
 
En av mina största idoler, Lena Furberg som tecknar Mulle i Min Häst och flera andra underbara serier, är min vän på Facebook och vi pratar av och till på ett forum. 
 
Hur knäppt är inte det? 
 
För mig är det egentligen helt otroligt. 
 
Hon tyckte att mina stickprojekt var fina och jag började nästan gråta för det kändes så himla stort! 
 
Jag är lite känslig idag tror jag. Jag har till och med läppstift och två örhängen i ett öra. 
 

Förklaringen är här

Jag undrade ju varför min besöksstatistik flög i höjden i förrgår, och nu har Carolina förklarat hur detta har gått till. 
 
Jag höll på att skratta ihjäl mig – jag har blivit länkad från GPs hemsida! Tydligen är det en automatisk pinggrej men det spelar ingen roll, jag tycker att det är fruktansvärt roligt. 
 
Tjusigt, eller hur? 😀 
 
((Förresten är det lite skojigt hur jag kom över Carolinas blogg… hon bodde granne med en av mina klasskompisar i grundskolan men är ett par år äldre än jag, så det var lite sådär spännande när vi fick vara med henne vid gungorna utanför Backatorpet 😉 Sedan dök hon plötsligt upp på Vivis foton från Lindas möhippa – de är kusiner –  och därmed hittade jag bloggen och… tja, på den vägen är det. Det är ju vida känt att jag är bra på det här med sammanträffande och liten värld… Carys tror att jag är världens centrum efter att vi har konstaterat att vi känner varann på fem-sex olika vis.)) 

Julklapp

En sån här rackare har jag köpt till mamma och pappa i julklapp. Den är i hårdplast förstås. Man ska främja popcornätandet. Eller som Popcorntanten sa – ”ät popcorn så kissar du bättre”. 
 
 
Jag tycker att den är supersöt! 

Tji fick jag

Satt på vagnen hem från stan förut och såg ett så fantastiskt vackert moln över Älvsborgsbron att jag var tvungen att ta ett kort på det. 
 
 
Vi kan ju säga som så att jag blev rätt besviken tre sekunder senare när jag upptäckte att det vackra molnet kom ifrån en skorsten i Klippans industriområde. 
 
AP. 

Lucia igen

Otroligt fint Luciafirande i Uppsala Domkyrka och otroligt roligt hur alla Flashbackmedlemmar (eller några i alla fall) får nervösa sammanbrott för att a) Lucian inte är vit och ljushyllt (för det är ju alla italienare, eller hur?) b) att en rappare dök upp två gånger och c) att en kvinna vars namn jag inte minns nu läste texterna under ceremonin, eller vad man ska kalla det. Vad trött jag blir. 
 
Vi tittar på detta istället. 
 
 

 
Jag ska glatt erkänna att jag trodde att Staffan faktiskt vattnade sina hästar med vattenkanna när jag var liten. 
 
((Kuriosa: Jag var skolans Lucia när jag gick i ettan. Misstänker att det var för att jag var den enda som kunde läsa ordentligt och var ljushårig, men det var rätt roligt, vi lussade i skolan förstås och på ålderdomshemmet och i Folkets Hus.)) 

I am oförstående

Okej. Det finns en blogg därute i internetvärlden som jag läser då och då. Kanske varannan vecka, inte mer för i ärlighetens namn är den inte speciellt intressant eller välskriven.
 
Men. Jag har en fråga.
 
Bloggskribenten gillar att posta bilder på sina sovande barn. Jag har skummat igenom sisådär femtio inlägg nu bara för att kolla bilderna, och jag tror att minst hälften innehåller bilder på hennes sovande ungar. Skulle jag gå längre tillbaks skulle det vara betydligt fler, det lovar jag.
 
Varför gör man så?
 
Jag tänker att om min mamma hade bloggat (hahahaha) när jag var liten så hade jag nu inte direkt haft något emot att det fanns bilder på mig lekandes och skrattandes och whatever, men att det fanns hundratals bilder ute på mig när jag sover? Känns otroligt underligt.
 
((Bör göra ett tillägg här – det handlar alltså inte om bebisar utan kids i skolåldern, kanske 7 och 9 eller så.))

Hanna Hellquist – tick!

Jag har läst Hanna Hellquists krönikor i DN lite sporadiskt under åren och alltid gillat henne skarpt, men har inte haft någon större koll på henne egentligen. Linda nämnde i en kommentar efter mitt tjôtande om Vinterpratarna att jag måste lyssna på henne vilket jag absolut hade tänkt göra hur som helst, men nu ikväll lyckades mamma få mig att titta på Jakten på det perfekta livet, som hon är programledare för. 
 
Idag hälsade hon bland annat på Underbara Clara, som inte är en av mina bloggfavoriter alls, hon känns så plågsamt präktig, men hon var väldigt trevlig och söt i inslaget. Men Hanna H är ju bara helt fantastisk! Jag tror att jag har en ny girl crush. 
 
Jobbar fortfarande på att komma ikapp med Gossip Girl. Möte imorgon kl 13, så jag behöver inte direkt gå upp tidigt… 
 
 

Kväll igen

Jag lagade väldigt god middag ikväll, ryggbiff med potatis, pepparsås, rostade tomater, lättkokt sparris och rädisor. 
 
Tyvärr flippade ugnen ur när jag rostade tomaterna (jag satte på varmluften, vilket jag uppenbarligen inte borde ha gjort) så det luktar lite allmän brand i hela huset. Men whatever. Maten var god. 
 
Tomaterna blev faktiskt också goda trots rökutvecklingen… jag köpte en låda med svarta, gula och röda cocktailtomater, delade dem, droppade över lite olja (raps, i detta fallet, det fanns ingen olivolja men annars hade jag valt sådan), salt, socker, peppar och blandade örtkryddor. Jättegott. 
 
 
Haha, jisses, ännu en svinsuddig bild! Jag måste uppenbarligen vänja mig vid mobilkameran… ibland blir bilderna jätteklara och ibland ser de ut som ovan. Jaja. Det är tanken som räknas, eller något. De ser klara ut på mobildisplayen men när de väl kommer upp på skärmen ser det ut som sjutton. Jaja. 
 
Nu tänker jag gå och titta på sista Bonde söker fru med min ömma moder, och sedan har jag visst en hel säsong Gossip Girl att ta igen… första avsnittet av sjätte säsongen strax klart, det börjar bli lite spännande.