Författare: Annzah

#Skrivjuli

 
Men kul! Jag har verkligen tänkt skriva mycket nu i juli. Även som arbetslös måste man ha lite semester. Det är jefvligt tröttsamt det också. 
 
Nog för att jag har varit i Hunnebo mycket och sådär, men det går inte många dagar utan att jag spenderar ett par timmar i alla fall på jobbsökande och annat. 
 
Och nu har jag ju GP-cirkeln också som uppmuntrar till att skriva något vettigt, i alla fall då och då 🙂 
 
Jag använder ju knappt Twitter och kommer förmodligen inte att börja nu, men att ha #skrivjuli i bakhuvudet kan ju inte skada när man sätter sig ner med penna och papper, eller vid datorn, eller hur? 
 
I eftermiddag ska jag på dejt. There I said it. Kör på gul klänning och fejkguldsmycken. Blommiga ballerinaskor och svart glesstickad tröja. Svarta tights och stora solglasögon. 
 
Håll för all del tummarna så att jag inte gör något dumt.  Jag vet inte riktigt vad det skulle vara men man vet faktiskt aldrig med mig. Vi ska inte ses förrän vid 16 men jag blir nervös av att sitta och vänta så jag åker in till stan i förväg för att spana lite. På onsdag ska jag och C nämligen roadtrippa till Ullared, och då måste jag ju ha lite koll på vad jag ska titta efter. Typ. Hehe. 
 
Tjingeling på en stund! 

Förvillelser

Kolla vilken söt aftonväska mamma köpte åt mig i torsdags. 
 
 
Nähä, där lurade jag er alls! Det är ju ett glasögonfodral! 😀 
 
 
Obs: skulle lätt kunna använda den som aftonväska. Telefonen får faktiskt till och med plats. Dock inte nycklarna. Nä, okej, jag fortsätter med igelkottekassar. 

Klänning

Har ju glömt att visa alla klänningfynd från sista tiden. 
 
Här är en favorit: 
 
 
Den är ljuvlig! 
 
75:- på H&Ms rea. Knytband i ryggen som inte syns och virkad spets upptill och nertill. 
 
Nytvättad, vilket är anledningen till att jag hängt ut den. Kanske jag ska ha den på mitt Äventyr imorgon eftermiddag? 

Stor jefvla jättevarning

Lagade god middag till pappa och mig. Chili- och fetaostbiffar, spaghettini och långkokt färsk tomatsås. Så tänkte vi att vi skulle ta ett gott glas rödvin till, som vi tog med oss från Hunnebo. 
 
Allt frid och fröjd. 
 
Tills vi smakade. Och det smakade saft blandat med glögg.  
 
SÅ JEFVLA ÄCKLIGT! Sedan upptäckte jag även att det var blott 5,5%-igt. Inte för att det tekniskt sett är något fel med det, men så svagt vin ÄR inte gott. Då kan man hellre dricka barncider eller för den delen vatten. 
 
Så, varning för Chavin Cabernet Sauvignon. Asaäckligt. 
 
 
Undvik som pesten. 
 
 
Det skriver vi under på. 
 
 

Åka sig lite båt!

Vi busade till det och tog färjan från Svanesund till Kolhättan efter besök hos kusin A med frugan L och alla tre sönerna, T, K och M. M är fortfarande väldigt förtjust i mig. Jag vet inte riktigt varför, men okej då. Fika och lite småbus med Diesel och gosestund med världens sötaste och goaste Tessan-hunden, och sedan busade vi till det och åkte färjan från Svanesund till Kolhättan på vägen hem. 
 
 
Först får man lov att stå i kö. Men bilen framför var skitsnygg (Triumph Spitfire, tydligen) så det gjorde inte så mycket. 
 
 
 
 
Ser ni fågelholken? Ovanför: brant skogsbacke. Nedanför: stup rätt ner i havet. VEM har satt upp den? Och vem är chef för den? 
 
 
 

2013: 94 – Änglavakter av Kristina Ohlsson

 
Åh, vad jag är glad att jag chansade på Kristina Ohlsson den där gången på loppisen för ett tag sedan! Nu har jag läst tre av fem och de blir ju bara bättre och bättre. Så otroligt spännande, Kristina Ohlsson är en fantastiskt duktig deckarbeerättare. 
 
För två år sedan försvann en ung kvinna, Rebecca Trolle. Nu hittar en hundrastare i utkanten av Stockholms Mdsommarkransen en kropp som visar sig vara just Rebecca.
 
När kommissarie Alex Recht och hans team, bland andra Peder Rydh och Fredrika Bergman, börjar gräva i fallet hittas en hel del intressanta saker. 
 
Och vem är den stumma barnboksförfattarinnan som stter på ålderdomshem alldeles för tidigt för sin ålder egentligen? 
 
Sjukt spännande. Jag ska villigt erkänna att jag blev lte förvirrad i slutet, men jag tror att jag fick ordning på det. Haha. 
 
Det är tragiskt och lite kaotiskt och man förstår redan i början, en av de första sidorna, att något går hemskt fel i slutet. Men – man vet ju inte vad… 
 
Rekommenderas? Yes.