Författare: Annzah

”A word can mean a whole book” – Sarah Nicole Prickett om The Secret History (Hazlitt)

Fantastiskt välskriven artikel i Hazlitt om The Secret History av Donna Tartt (alltså, inte artikeln) finns här. 
 
Ja, jag vet att jag tjatar om The Secret History hela jefvla tiden men det är verkligen min favoritbok alla kategorier. 

Go’midda gott folk

Vilka himla psychodrömmar jag har haft inatt igen. Jag och Linda har bland annat letat i en storköksfrys efter kycklingfiléer att koka till hennes bebis(?), så har jag fått en lektion i vad som händer om man kokar en Skrållan-docka utan lock på, samt sett en atombombssvamp genom fönstret i pappas rum i Backatorp – det visade sig vara ”Ryska Skolan” som övade sprängning på en parkeringsplats. 
 
Jag har dessutom varit ute och klättrat på stegar med Heidi. På varje avsats fanns en ovanlig blomma som man var tvungen att lära sig namnet på innan man fick klättra vidare. 
 
Så har jag varit ute och sprungit på flygplatser igen. Mött alla mina kusiner med en massa okända barn på väg hem till en annan kusin och jag fick inte följa med. Åkt London-bussar ganska mycket. 
 
Und so weiter. Jag var jätteförvirrad när jag vaknade och var genast tvungen att gå och lägga mig en stund till när jag hade varit uppe på toaletten, för att återkomma till verkligheten, liksom. 
 
Jaja. Jag har löst Melodikrysset för första gången på flera veckor här på förmiddagen, och lite annat krafs. Det blir nog inte världens aktivaste dag känner jag spontant. Fast jag har en massa att skriva om, så jag kan väl i alla fall få något gjort på den fronten 🙂 

Trodde du ja…

Här på gatan bor världens sötaste golden retriever som heter Dina. Hon är i fjortonårsåldern och rör sig inte sådär jättefort – men är en väldigt glad hund, så det är inte djurplågeri osv. 
 
Alls. 
 
I och med att hon inte kommer så långt får hon vara ensam i trädgården ibland. För en liten stund sedan när vi körde nerför gatan satt hon helt sonika mitt i gatan. Vände på huvudet, såg att vi kom men struntade rätt kapitalt i det. 
 
 
Mamma fick hoppa ur och locka med sig henne i sin egen trädgård… underbart roligt. 
 

Friday Friday

Låg uppe alldeles för länge igår med Jeeves – men äntligen har jag läst min första hela Wodehouse. Och hur glad är jag inte för det? 🙂 Detta är en av de senare Jeeves + Wooster-böckerna såg jag just, men det verkar som om det inte är några som helst problem att läsa dem fristående. 
 
Därmed sov jag som en stock till en bra bit efter 9. Hur skönt? Lång varm dusch, rostemacka med min egen hallon- och saltlakritsmarmelad och nu lugn och ro. En tripp till Kungshamn om ett tag. I afton dans skaldjur. 
 
Rätt nöjd! 
 
Nästa vecka blir det action för övrigt – till labbet på Sahlgrenska tiiiiidigt måndag morgon, sedan träffa Pontus på tisdag, sedan releasefest på onsdag, sedan bokmässeintervju på torsdag och sedan bokmässan någon av de följande dagarna. Jag får väl lägga in mig på vilohem efter det. Är inte van vid så mycket happenings, hoho. 
 
Får se om jag får med mig någon på onsdag. 
 
Nä – nu ska jag gå ut och sätta mig och njuta lite av det vackra vädret innan det är lunch time. 
 
Au rev! 

2013: 163 – Ängel i grön klänning av Anita Eklund Lykull

 
Jag behöver ju knappast sjunga Eklund Lykulls lov längre, för det gör jag ju ganska ofta ändå 😉 
 
Jag kan bara inte förstå att jag inte har skrivit om denna tidigare? Det känns som om jag har gjort det men jag har letat och letat och det verkar faktiskt som om jag har missat det. Hur det nu har gått till. 
 
Hur som helst är det en av mina favoritböcker of all time. 
 
Ann-Ida och TomTom bor i Fiskeläget tillsammans med sin mamma och styvfar. Ja, han är förstås den enda pappa de har känt, så de kallar honom pappa. Mamma Christa är barnmorska, ganska ung, vacker som en dag och så levande, beskriver Ann-Ida. Hon brukar dansa magdans på femtioårskalasen i sin gröna klänning. Pappa Gillis är mycket äldre, kantor i kyrkan, alla tanters älskling och en hustru- och barnmisshandlare. 
 
En natt i slutet på sommarlovet kommer en präst, två poliser samt Christas bästa väninna hem till villan där syskonen suttit vakna och väntat på att föräldrarna ska komma tillbaks från en dagstripp till Göteborg. Det gör de inte. De krockade med en älg nära Torp och dog på en gång. 
 
Vad skulle nu hända? Jo, det var ju så, fick Ann-Ida till slut ur sig, att de hade en annan pappa, typ, i Göteborg… 
 
En historia om kärlek och sorg, förlust, svek, hat, anpassning, missbruk, syskonskap, om att få en helt ny familj när man är alldeles på gränsen att bli vuxen. 
 
Alla ska läsa! Eller okej. Alla över 13 kanske.