Vinterpromenad

Oj, vad jag sov inatt. Ett par avbrott men lätt omsomning och jag fick sova till nästan halv elva. Sjukt skönt. 
 
Efter dusch och frukost bar det av till mammas moster B och morbror R för att lämna julchoklad. Moster B är jättedålig, himla tråkigt för hon är världens gulligaste lilla tant. 
 
Sedan långpromenad i stormen. På de senare bilderna kan ni se det vita vid horisonten – det är bränningar som säkert var tio meter höga på de högsta ställena. Otroligt vackert! 
 
 
 
 
 
 
Väldigt mäktig naturupplevelse får jag verkligen säga. Var skeptisk till att gå upp för Varenda Jefvla Uppförsbacke i hela Hunnebostrand, men det var det absolut värt i slutändan! 

Bokutmaning: Dag 13 – Din favoritförfattare

Bokutmaning: Dag 13 – Din favoritförfattare
KARATINA MAZETTI
 

Nu är det såhär att jag alltid tänker att Donna Tartt är min favoritförfattare eftersom Den hemliga historien är min favoritbok, hands down – men så är det ju även så att hon bara skrivit tre böcker och jag har bara läst en och en halv. 
 
Därför rannsakade jag minnet och bestämde mig för Katarina Mazetti. 
 
Hur en människa kan vara så fruktansvärt rolig är bortom mitt förstånd. Dessutom är hon inte bara rolig, hon är smart och välformulerad också. Det uppskattar jag! 
 
Så hon är min favorit utöver Donna Tartt! 
 
 

2013: 253 – Måsen (Jonathan Livingston Seagull) av Richard Bach

Jag kommer ihåg att jag ögnade igenom någon sådan där ”100 böcker att läsa före du dör”-lista för en massa år sedan, och att Måsen fanns med, högt upp på listan. Men – jag tyckte att den lät lite underlig och brydde mig inte så mycket om den – men så hittade jag en fin utgåva med fantastiskt vackra fotografier på loppis för ett tag sedan och slog till. 
 
Igår läste jag den. 
 
WOW. Jag förstår verkligen varför den är så populär. Det är en kortroman kan man säga, eller möjligen lång novell, om en fiskmås – Jonathan Livingston Seagull. Han har tröttnat på att fånga fisk och flyga runt fiskebåtarna hela tiden – han vill flyga och slå fartrekord! Så han lämnar sin flock för att följa sin dröm. Ungefär så kan man sammanfatta den. 
 
Vissa bitar blir lite sådär småabsurda – det är ju en fiskmås som är berättare! – men för det mesta tänker man inte så mycket på det för den är så metaforisk att det rakt av skulle kunna vara en människa. 
 
Jag har gjort lite research förstås och upptäckt att det är en av världens bäst säljande böcker någonsin. Att jag inte hade hört talas om den förrän för kanske fem år sedan och inte har läst den förut känns lite underligt!