Författare: Annzah

Jag och Fiona

Igår var jag på Frölunda Torg för att köpa en klänning till kvällens middag. Det blev två – fast jag tänkte bara ha den ena ikväll, nämligen denna – Fiona, från Gina Tricot. 
 
Fin va? 
 
 

Jag är mycket förtjust och tror att jag kommer att känna mig fin. Tänkte dock inte på smycken, men det går nog bra ändå 🙂 Ser så fram emot att träffa de andra tjejerna, ja, och allt annat också förstås! Det blir hektiska dagar… idag har jag lunch med min konsultchef, jobbar under eftermiddagen förstås, sedan blir det till att svida om och åka in till stan. 

 
Först får vi rundvandring på Bokmässans kontor, sedan har vi ett eget ”förmingel” i bloggsviten, sedan invigningsfesten på Estrad. Typiskt att man måste gå upp imorgon bitti, n’est-ce pas? 

Sammanträffanden och så

Igår kväll hände en jättekonstig sak. Stod och väntade på spårvagnen i lugn och ro och såg en tjej komma gående ganska långt bort, med en barnvagn, eller sulky. Fick för mig att det var en tjej jag gick i skolan med, hade inte varit så konstigt. Det som VAR konstigt dock var att det VAR en tjej som jag gick i skolan med… men inte alls den jag först trodde. De är inte ens särskilt lika, möjligtvis längd och hårfärg. Det var dessutom en person som jag har tänkt på kanske tio gånger sedan vi slutade gymnasiet. 
 
Fast det var den andra saken den dagen för när jag och J satt och jobbade igår eftermiddag så pratade vi om att en tjej som var med på ett möte häromsistens är så lik Lina i Emil i Lönneberga. Så när jag satt och väntade på kaféet så började tjejerna vid bordet bredvid prata om lilla Ida, och samtidigt fick jag ”mor i Katthult” som ledtråd i mitt korsord. 
 
Anledningen till att jag kom på det nu var att jag såg en länk till denna artikeln. För två år sedan fick jag nämligen syn på en tjej på bussen som var så ofantligt lik Kissie (ja, då) att jag till och med tog kort på henne. Som jag naturligtvis raderade när jag fattade vad jag hade gjort, haha. I alla fall, dagen efter det dök hon upp i Idol eller X-Factor och nu dyker hon upp igen. Twittrad aaaaav… en person jag gick i skolan med! Men inte samma som i första stycket (och inte personen som har skrivit artikeln heller). 
 
Om jag är lite trött? Jo. 

50 mail på 3 timmar

Jag tänkte bara meddela att jag hittills idag har skickat 50 mail, alla med substans och alltså inte bara oneliners. 
 
Det säger nog lite om vad det är för sorts dag idag 🙂
 
Fast det är ju roligt också. Om det nu inte vore för att de håller på och bygger på våningen under = så mycket borrljud att man inte hör vad man säger tvärsöver bordet, och att det uppenbarligen är något fel på ventilationen för det är en miljon grader varmt härinne och det är inte bara jag som tycker det, för en gångs skull 😉 
 
Bra sak – mitt Ica har börjat öppna klockan 7 på vardagar, vilket verkligen är kanonbra. Igår fikade jag med C på CT24 och hade således inga rester till matlåda – då är det ju perfekt att kunna pipa in där och köpa något på vägen. Jag var där alldeles precis efter öppning, och då hade de redan bakat både bröd och kaffebröd, samt fått leveranser av den färdigmat de säljer (baguetter, sallader och sånt, från ett konditori men till rätt bra priser) – plus att de har ju… allt annat också. Mycket bra. 
 
Nä – nu ska jag ner i källaren och dona lite. 

Inte min morgon…

Ni vet när allting bara krånglar? Det var min morgon idag. Håll för guds skull tummarna för att Telenor fixar till bredbandsåtkomsten i mitt hus fort som farao, det vore just en snygg bloggambassadör som inte skriver ett ord under hela mässan… Lägg till det allt annat som kan krångla och välkommen. 
 
Men så ser man detta och så blir allting lite trevligare ändå. 
 
 
Nu gör vi denna dagen bättre än den var när den startade 🙂 

2014: 153 – Visning pågår av Sofie Sarenbrant

Sofie Sarenbrant är fantastisk! O, vad roligt det ska bli att få hälsa på henne på fredag! 
 
Visning pågår är minst lika bra som de andra böckerna av henne som jag har läst. 
 
Familjen Göransson visar sitt vackra hus i Bromma för försäljning. Morgonen därpå hittar sexåriga Astrid sin pappa mördad i gästrummet, dit han blivit förpassad efter att ha dykt upp snorfull. Det är en kniv ur familjens eget kök som använts, och det finns inga tecken på inbrott eller vandalisering. 
 
Men Astrid berättar att en okänd man kommit och klappat henne på kinden under natten. 
 
Mamman i familjen, Cornelia, är bästa vän med Josefin – syster till Emma Sköld, vår numera bekanta kriminalpolis. Nog måste det vara Cornelia som ligger bakom brottet, då maken Hans är en apa och de ska skiljas… och ganska nyligen tagit ut livförsäkringar? Men – var finns kopplingarna till de kommande morden som sker i samband med husvisningar? Emma är numera gravid med mäklarpojkvännen Kristoffer, och har inte riktigt samma energi för jobbet som tidigare. Men nu behövs hon, och då rycker hon förstås in med grandeur. 
 
Svinigt spännande och välskrivet. Visst finns en viss eventuell banalitet i sammanträffanden och den totala orimligheten i att just Emma och Josefin ska hamna mitt i tre mordgåtor på raken, men det är ju så det är i deckarserier, det vet vi och det är därför vi blir så bra på att plocka fram vår suspension of disbelief. 
 
Det är helt enkelt väldigt bra. Topp! 

Måndag, tydligen

Jättekonstig dag idag. Alla är trötta, vädret går från full storm och regn till strålande solsken och klarblå himmel och ena skunden fryser jag (jag fryser aldrig) och nästa är det jättevarmt. Alla har sovit dåligt och nu börjar någon till råga på allt borra i betong. 
 
Suck. 
 
Men – jag och J ska sätta oss ner och få lite saker gjorda nu, så får vi väl se vad eftermiddagen bjuder på. Försökte lägga upp någon sorts plan över Bokmässan, men tyvärr har jag gröt i huvudet och den gröten som finns får gå åt till att sälja in lite folk hos Migrationsverket 😉 
 
Ligger efter med massor av text, jag vet… det kommer!