Musselstranden av Marie Hermanson

   

 

Jag har redan skrivit om Musselstranden här på bloggen, två gånger till och med – här 2012 och här 2014. Därför ska jag inte lägga ut texten här igen, för det jag har skrivit står ju fast. 

 

Men vi cirklade den förra söndagen på läsretreatet, och då läste jag förstås om den för säkert femtonde gången. De allra flesta av oss hade läst den förut, för några var det första gången – det var så roligt att höra vad alla tycker! Vissa hade inte läst den sedan den kom ut då för nitton år sedan, andra hade den färskare i minnet. 

 

Vi landade på ett snittbetyg på 4,36, vilket får anses vara riktigt högt – särskilt för ett gäng personer som är vana att kommentera böcker och inte bara tänka ”den var bra” eller ”den var spännande”. 

 

Jag är övertygad om att det inte är sista gången jag läser den heller – jag älskar de bohuslänska miljöerna, jag älskar berättelsen om barnasomrarna såväl som Ulrikas vuxenliv – ja, det är en fantastiskt bra bok helt enkelt som jag fortsätter att rekommendera varmt!