Mamma är bara lite trött av Sara Beischer

 

Detta är senaste titeln som diskuteras i den fantastiska digitala bokcirkeln Kulturkollo läser! Jag läste Jag ska egentligen inte jobba här förra våren och tyckte att den var riktigt bra, denna är ännu bättre. 

 

Minna börjar närma sig fyrtio. Är gymnasielärare, tvåbarnsmor, hustru och Duktig Flicka. Det där sista blir hennes fall. Som så ofta är fallet. Första delen av boken handlar just om det där livspusslet, där hon inte bara ska vara en god mor och fru utan även cykla överallt, träna, vara duktig på jobbet, laga rätt mat, sitta i dagiskommittéer och tusen andra saker. Det blir inte så bra, kan man säga. Minna kraschar fullständigt, på ett allvarligare sätt än de flesta som verkar fångas upp tidigare. Sammanbrottet är helt enkelt ett faktum. 

 

Andra delen handlar om rehabilitering och arbetsträning, nya bekantskaper och kanske om insikten om vad som verkligen, på riktigt är viktigt här i livet. 

 

Det är otroligt jobbigt att läsa, men så fantastiskt bra. Det är inte riktigt en sträckläsningsbok – det är nämligen så intensivt och plågsamt att åtminstone jag bara orkar en bit i taget. Men så välskrivet, så genomarbetat och så skarpsynt. Vi är många som är Duktiga Flickor, på gott och ont, och ibland är det otroligt svårt att få ordning på sina prioriteringar. Jag har inga barn att få skuldkänslor för, men kan bara tänka mig hur tufft det är när man redan känner att man inte orkar. Jag får ju skuldkänslor för mina krukväxter, liksom – tänk då hur det är med människor som man älskar mer än allt annat på jorden! 

 

Mycket gripande, alltså. Det är en vecka sedan jag läste ut den nu, och jag tänker fortfarande på den flera gånger om dagen. En vis man höll en föreläsning som jag lyssnade på för ett par år sedan om ”good enough”-tänket – jag försöker bära med mig det också och i kombination med att ha läst denna boken hoppas jag att jag kan kombinera tankarna såpass att jag kan vara lite mer klarsynt kring vad som är viktigt på riktigt.