Vi var iväg för att titta på lokalen där julfesten ska hållas på fredag i eftermiddags, och efter det åkte jag hem och jobbade. Det var liksom mest tidseffektivt så – annars hade jag inte varit tillbaks på kontoret förrän närmare 15, nu hade jag datorn igång och var effektivt arbetande strax efter 14. Och det är helt otroligt så mycket man får gjort när man är ostörd (även om det alltid ringer när man går på toaletten, det händer aldrig på jobbet) – jag har röjt undan massor av mail och grejer – superskönt.
Och lokalen, alltså! Det kommer att bli hur bra som helst. Jag har varit i kongresshallen på Svenska Mässan förut, då såg det ut såhär och med typ 2000 sittplatser i gradäng:
Nu är det banketthall! Det är helt otroligt, vilken förändring de kan få till. Så där på scenen ska jag visst stå på fredag, hoho. Jag har beställt en fantastisk klänning och räknar kallt med att den hinner komma, men är lite nervös såklart så jag har uppbackning också. Imorgon ska jag åka och titta efter några roliga smycken, klänningen är nämligen svart och inte så fancy – dock mycket elegant, tror jag mig se.
Jag köpte en hel kyckling för ett löjligt billigt pris i fredags (självklart svensk och frigående) och ikväll gjorde jag mat av den också.
Jag smälte lite smör och pressade ner saften av två clementiner och en citron, stoppade sedan in resterna av frukten i själva kycklingen med fyra-fem delade vitlöksklyftor. I smöret hade jag ner krossad rosé- och grönpeppar, och vanlig malen peppar och salt. Penslade hela härligheten med smöret, pudrade över sumac och körde in i ugnen i en och en halv timme.
Till detta, Icas grönmix samt ett par nävar gröna sojabönor, lättkokt i salt vatten och dränkt i en riktigt vass dijonvinägrett. Riktigt, riktigt gott!
Nu kokar jag, som sig bör, fond på skrov och skinn samt diverse halva grönsaker jag hittade i kylen (en gul lök, en rödlök, chili och tomat – man behöver inte skala eller fixa med dem alls). Den får koka till sig under lock i en timme till ungefär, sedan silar jag och kokar ner till… läggdags ungefär. Inget slår en hemgjord buljong eller fond!
Nu är det strax dags för 90-talet i Historieätarna – det kan nog bli riktigt kul!
Stories from the city, stories from the sea 