Jag har den här boken i hyllan. Det är bara det att den är sisådär 750 sidor lång, inbunden och dan, så jag har verkligen inte orkat ta mig för att läsa den. Av blandade skäl. Den väger ju som en tegelsten… nä, men ni fattar.
Döm således om min förvåning när jag hittade den på Storytel och den bara är knappt sju timmar lång! Ja, naturligtvis är det en ”abridged version”. Men eftersom jag inte vet vad som blivit bortklippt (över två tredjedelar av boken förstår jag nu, när jag tittar på den ”riktiga” versionen och den är nästan ett DYGN lång!) så kan jag inte säga att jag noterade att något kändes hattigt eller kapat. Inte alls! Jag tyckte att den var alldeles lagom.
Och kan förstås inte förstå hur man kan ha dragit ut denna på 24 timmars lyssning. Men jag tänker inte ta reda på det heller… om det inte råkar vara så att jag hittar någon förklaring på saken.
Anyway!
Vi följer fyra kvinnor, som alla har haft något samröre med den karismatiske, jämförs-med-JFK, Paddy de Courcy. Lola, som trodde att hon var hans flickvän tills hon får läsa i tidningarna att han ska gifta sig – med Alicia, som är tjej nummer två. Grace är journalisten som vill skriva om de Courcy – hon försöker få info från Lola som inte vill ge sig. Hon kände Paddy för längesen och har inte glömt vad han gjorde mot hennes tvillingsyster Marnie, som fortfarande jagas av minnena av sin första kärlek – Paddy de Courcy. Hon flyr in i alkoholism och elände och allt rasar omkring henne. Kvinna nummer fyra är Alicia, kvinnan som Paddy nu ska gifta sig med. Hon påstår att hon skulle göra allt för att upprätthålla löftet man ger varann inför Gud och denna församling – men vet hon verkligen vem det är hon ska gifta sig med?
Lola flyr Dublin till en väninnas morbrors stuga (Uncle Tom’s Cabin, såklart!) på landet, där hon blir polare med såväl a-laget som ett gäng transsexuella killar som hittar en fristad hemma hos henne, vare sig hon vill eller ej. Det är väl den historian som kanske berättas mest i sin helhet i denna avkortade version, för den är ganska väl utmålad – och rolig. Det känns väl som om fokus i denna utgåva alltså läggs på det roliga.
För det andra som händer är allt annat än roligt. Det är förskräckliga saker som har hänt i det förflutna, och Paddy de Courcy är en riktig jävel för att säga det rakt ut. Som vanligt tycker jag att Keyes balanserar det riktiga svarta och överjävliga med humor och självdistans på ett bra sätt. Man får inte glömma att hon själv varit i det mörkaste av mörker, medelst missbruk och självdestruktivitet i relativt unga år. Hon vet vad hon pratar om och jag hoppas att det går in.
Jag tyckte mycket om lyssningen. Recensionerna är väldigt varierade, det finns folk på min Goodreads-lista som jag aldrig trodde skulle läsa Keyes som har gett den en femma, och det finns andra som tycker att den är helt förskräcklig och att berättelserna om Lola på landet är överflödiga och alldeles för sockersöta. Det tycker nu inte jag – jag gillar alltihop. Frågan är förstås om jag hade sagt detsamma om jag hade läst eller lyssnat på den i sin helhet.
Extra roligt är att inläsaren, Niamh Daly, har en ljuvlig irländsk accent som hon kan få att låta precis rätt i rätt sammanhang. Jag har hört många irländska a-lagare som låter precis som Moss och Boss och de andra och det blir ju väldigt mysigt när man lyssnar. Bonus för att Uncle Tom’s Cabin ligger i ”staden” som Tara, Fintan och Katherine kommer från i Last chance saloon – Knockavoy! Det verkar som om den är påhittad och då är det extra kul.
Stories from the city, stories from the sea 