2016: 172 – Simma med de drunknade av Lars Mytting

 

Lars Myttings roman Simma med de drunknade var ”månadens bok” i Kulturkollo läser. Det är snart färdigpratat om den, men om du är sugen på att vara med i världens bästa digitala bokcirkel så häng på nästa gång, vetja! Nästa bok tillkännages på söndag 🙂 

 

Jag läser väldigt lite från våra grannländer, känner jag, och det var en särskild anledning till att passa på att vara med även denna gång. Dessutom hade flera bokbloggare skrivit väldigt varmt om den, och det är alltid motiverande till att hänga på. 

 

Nu fastnade jag kanske inte riktigt lika mycket för den som många andra har gjort, men det spelar ju ingen roll. Provar man inte kan man inte veta! 

 

Boken är en sorts släkthistoria med kriminslag – huvudpersonen Edvard söker sina rötter med utgångspunkt i Gudbrandsdalen, vilket för honom till Shetlandsöarna och Normandie, där han vet att hans föräldrar dog på 70-talet. Vad han inte visste, inte förrän hans farfar och vårdnadshavare dör, var att han var med när de dog och hittades flera dagar efteråt på en vårdcentral på en närliggande ort. 

 

Det är lågmält, finstämt och lagom spännande hela vägen igenom. Vissa bitar hade jag kunnat klara mig utan (Edvards kärleksutsvävningar), men det var trevlig lyssning hela vägen igenom. Ja, jag lyssnade alltså – jag tror inte att jag hade blivit klar om jag hade läst den på papper. Tempot var för sävligt för mig, sådan är jag. Och den är kanske lite längre än nödvändigt också. 

 

En fråga som kom upp till diskussion idag var om man skulle rekommendera boken till någon och isåfall till vem, och det skulle jag gärna göra. Till någon som gillar trevliga böcker. Det är absolut ingen diss, men alla gillar ju inte trevliga böcker något särskilt. Jag gör det, i lagom stora doser! 

 

Jag blir väldigt nyfiken på Shetlandsöarna, och har genast laddat ner första boken om Ann Cleeves kommissarie Perez. Om inte annat så är jag jättenyfiken på hur någon som heter Perez har hamnat på Shetlandsöarna!