En lite sen Smakebit denna veckan – men bättre sent än aldrig, den som väntar på något gott… och så vidare 😉
Veckans Smakebit kommer ur Millie Birds bok om döda saker eller Lost and found av Brooke Davis, och är en väldigt speciell liten berättelse om en sjuårig flicka och två pensionärer på rymmen. Ungefär så.
”Karl ägde ingen dator, ingen skrivmaskin, inte ens ett tangentbord. Han skrev maskin på soptunnelock, i luften, på små barns huvuden, på sina ben. Han skrev frågor med fingertopparna innan han uttalade dem, bara för att kontrollera att han verkligen ville uttala dem. När Karl var ostörd i sitt eget hem, innan han flyttade hem till sin son, ritade han tangentbord på soffor, på väggar, på sitt duschdraperi. Han älskade händernas sätt att röra sig när de skrev, att fingrarna dansade gammeldans med varandra och gjorde hoppsasteg. Han hade tittat på sin mammas fingrar och senare på Evies, hur de studsade på tangenterna som vattendroppar på het asfalt, och tyckt att en kvinnas krökta fingrar när hon skrev maskin var lika eleganta och eggande som hennes fotvalv eller nacke.”
Ur Millie Birds bok om döda saker, s. 73, av Brooke Davis, Månpocket: 2014.
Stories from the city, stories from the sea 
Tack för smakbiten. Den här var jag lite besviken på, men viss charm hade den.
GillaGilla
Ja, jag har inte tagit mig igenom den heller. Den är rar, men inget man (jag) fastnar i riktigt.
GillaGilla
Är maskinskrivning en av döda sakerna, eller har jag helt missuppfattat titeln?
GillaGilla
Nej, det är han inte. Millie och de två pensionärerna har egna avsnitt, och detta är ett av Karls. Men jag förstår hur du tänkte 🙂
GillaGilla
intressant smakebit och snyggt nagellack
GillaGilla
Tack! H&Ms Spanish Bluebell, kostar en femtiolapp och håller i en evighet 🙂
GillaGilla
Karl, är det alltså en av pensionärerna? Han verkar lite… speciell 😉
GillaGilla
Tack för smakbiten!
GillaGilla
Varsågod! 🙂
GillaGilla
Den här blir jag lite nyfiken på 🙂 Tack för smakbiten!
GillaGilla