Hello torsdag!

Jag gick och lade mig tidigt igår, dels för att jag var trött men dels för att det äntligen var dags att läsa Granne med döden av Alex Marwood. Jag läste Onda flickor för snart två år sedan och älskade den, men av någon anledning har det inte blivit av att jag plockat upp denna. Men igår lyssnade jag på Helenas intervju med författarinnan från i höstas – av en slump då jag hittade Crimetimepodden när jag letade efter en helt annan sak – och så drabbades jag av den där tvångsmässiga fast njutbara känslan att jag bara måste. 

 

Och ja. Det är jag glad att jag gjorde för jag är totalfast. Det var väl tur att jag faktiskt var trött igår, för annars hade jag antagligen legat vaken hela natten för att läsa mer och mer och mer… nu somnade jag istället gott och vaknade av mig själv (nå – med lite hjälp av tidningsbudet) – lite efter fem. 

 

Idag ser min kalender väldigt full ut, men det är den egentligen inte. Skönt – kanske kan jag äntligen komma ikapp med lite smågrejer som jag aldrig hinner med! Ikväll har jag försökt boka in mig på ett författarsamtal med Sven Wollter, men jag har inte fått någon bekräftelse. Jag har ju Mandarinlektionen i eftermiddag också, men skulle kunna gå tidigare om det nu blir av. Får se! 

 

Till helgen blir det Hunnebo – det är inte bara mammas födelsedag på lördag utan även Mors Dag på söndag, så det blir en riktig extravaganza. Jag hade hoppats på att kunna ta ledigt imorgon eftermiddag, men så blev ett flyttat möte flyttat ännu en gång. Men det gör ju ingenting. Fram kommer jag ju alltid och jag ser faktiskt fram emot bussresan, call me crazy men att bara få sitta och lyssna på något bra i ett par timmar är guld värt en fredagseftermiddag efter en lång vecka, det är väldigt avkopplande. 

 

Men – nu ska jag göra en kopp kaffe till och sätta på mig ansiktet. Det är väldigt vackert väder men inte ens 10 grader varmt ännu. I och för sig ganska skönt som omväxling, men nu är det ju för sjutton snart skolavslutning – då ska väl ongarna inte behöva ha termobyxor på sig?