Som den smygrojalist jag är satt jag naturligtvis vid TV:n åtminstone en stund i lördags för att bevittna firandet, lite klänningar (drottning Margrethe är och förblir coolast i världen) och fina psalmer.
Sedan är det såhär: jag har svårt för Caroline af Ugglas, och jag är inget gigantiskt fan av Kent. Längre.
Men jäklar vad fint det var när hennes kör sjöng Sverige. Allt de sjöng var för övrigt fint, även om jag inte riktigt förstod varför hon hade med en av sina sololåtar… men varianten på O’boy (som jag också tycker riktigt illa om) var fin med sitt Hurra! och Wild one var ju sjukt kul. Men allra finast var Sverige och den finns någonstans runt 2:30-2:40-markeringen i programmet på SVT Play, här.
Sverige, Sverige älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Duka din veranda till fest
För en långväga gäst
I landet lagom är bäst
Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill
Som om tiden stått still
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Regnet slår mot rutorna nu
Men natten är ljus i ett land utan ljud
Och glasen glittrar tyst på vårt bord
Lika tomma som ord
Visst är kärleken stor
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Text och musik: Joakim Berg
Stories from the city, stories from the sea 