
Jag läste Hinsehäxan för ett par år sedan, och kände väl inte riktigt att jag kunde ta den till mig. Men så fick jag syn på Östlins andra bok, Dagbok från kvinnofängelset i Storytelappen i veckan – den var lagom kort och jag är ju, som jag skrev igår, fascinerad av fängelseskildringar – så sagt och gjort.
Och detta var betydligt intressantare än första boken, som som sagt gick lite över huvudet på mig eftersom jag är lite för ung för att ha koll på 70-talets politiker, och sånt.
Det går inte att säga så mycket om boken. Det är en dagbok från ett par olika kvinnofängelser, betraktelser och vass kritik av rättsväsendet och berättelser om schyssta poliser. Och det är intressant lyssning om man är intresserad. Så mycket mer vet jag inte om jag kan komma med vad gäller kommentar.
Detta var min första bok inläst av Gunilla Leining, och jag förstår varför hon är så hyllad!
Gillar också fängelseskildringar, så den här boken blir nog ett måste nästa gång jag beställer hem lite nytt att läsa 🙂
GillaGilla
Ja, det är intressant som bara den!
GillaGilla
intressant fall.
GillaGilla
Verkligen! Mycket fascinerande lyssning.
GillaGilla