
Ja, kära nån. Var ska man börja?
Detta är en underlig och ojämn bok, full av mysterier och hittepå-förklaringar – men i vissa fall, även vetenskap. På det viset är detta en ypperlig övning i att lära känna herr Kjell Kritik!
Men det är ganska mycket kvalificerat ordbajsande också – vilket såklart inte är särskilt chockerande med tanke på vilka det är som har skrivit. Jag lyssnade på boken och hade ganska kul åt den – början, som handlar just om hur svårt folk har att skilja på Björn och Benny, är jätterolig.
Och en bit om varför låtar fastnar i huvudet är också väldigt bra. Där är jag ganska övertygad om att förklaringarna faktiskt är sanna, alltså att långtids- och korttidsminne är två helt skilda saker och att anledningen till att man får en låt på hjärnan är för att korttidsminnet väldigt gärna vill lära sig den – och att bästa sättet att göra sig av med en envis låt alltså är att lyssna på den.
Däremot förklaringarna och funderingarna kring Björn och Benny – t.ex att de funderade på att byta namn med varandra men Björn backade ur när han insåg att det inte innebar att han skulle få vänslas med Annifrid, eller att det tog jättelång tid att komma på ABBA (de testade innan med ABAB och BABA och BBAA osv. in absurdum) – ja, det är ju kvalificerat babbel, helt enkelt. Men helt okej underhållning!
Jag har dock väldigt svårt för Hasse Pihls röst. Tycker att det låter lite som om han har gröt i vägen – så det är mindre njutbart. Men jag gillar att lyssna på Fredrik Lindström – och jag kommer alltid ha stor beundran för folk med livlig fantasi! Och ja – den är drygt tre timmar lång och passar således bra att lyssna på när man åker buss eller för den delen jobbar. Helt okej, således.