Thanksgiving på mitt sätt

Jag lovade ju att berätta mer om min låtsas-Thanksgiving, så här kommer bilderna och lite annat. Bilderna är sådär – jag hade knappt någon juice i telefonen så jag var tvungen att vara snabb som bara den 🙂 
 
 
Kycklingen gjorde jag alldeles som vanligt. Smälte smör och blandade med soja, kryddor och saften från en halv pressad citron. Resten av citronen samt två hela vitlöksklyftor åker in i kycklingen, och så penslar man hela ytan med smörblandningen. Tid i ugnen beror på hur rosa du vill ha din kyckling. Nej, jag skojar bara – men googla utefter vikten på din fågel. Min vägde 1,1 kg och jag hade väl inne den i en dryg timme. 175 grader. 
 
 
Green bean casserole – ja, recepten jag läste verkade tycka en burk gröna bönor, en burk svampsoppa och en burk rostad lök. Jag gick ifrån det lite grann och gjorde en egen svamp”röra” – sautérade skivade färska champinjoner i smör med salt och peppar, blandade ner lätt-crème fraiche, soja och grönsaksfond och lät puttra. Ner med bönorna i en form, strödde rostad lök över och sedan svampblandningen och lite mer rostad lök och riven ost på toppen. In i ugnen tills det ser gott ut 😉 Jag ställde in den när det var en halvtimme kvar på kycklingen. 
 
 
Jag älskar sötpotatis högt och rent. Har mest ätit det antingen som ”vanliga rostade rotfrukter”, eller som för ett antal år sedan när jag hade pippi på att skiva dem och ugnssteka med massor av lime, flingsalt och piri piri. Denna varianten var ny för mig men OJ så gott. Kokade i kuber och mosade med elvisp tillsammans med smör, salt och vitpeppar. Och mjölk. Med andra ord som ett alldeles vanligt potatismos men helt enormt gott! 
 
 
Böngratängen ser inte så god ut här, men det är den. Allt var gott, även om kycklingen var lite tanig, det var inte mycket kött på brösten. Får operera lite närmare på söndag. 
 
Om en timme åker jag – det blåser och regnar som sjutton så jag har faktiskt beställt en taxi. Finns bara ett endaste bussalternativ och då hade jag varit framme typ trekvart före tåget går, så nä – det får vara värt ett par hundra. Om inte annat är det lätt värt det för min egen privata peace of mind. Jag är en nervös själ i vissa situationer… 

Lämna en kommentar