Tassimo Gevalia Oreo och kulturkonsumtion

 
Jag hade förskräcklig huvudvärk sista timmen på jobbet – blev bättre när jag åt middag men blev sedan sämre igen. Det som till slut hjälpte var dubbla Ipren och en Tassimo Oreo. Jag säger bara OMG. Så gott. Liksom krämigt och lagom sött – mamma tyckte att det smakade ”glass” och det köper jag. 
 
Det absolut bästa? 102 kalorier per kopp. No joke. Det är som en banan ungefär. Med andra ord kan man unna sig en kopp med gott samvete! 
 
Annars har jag haft en bra dag – en ny tjej började i vår arbetsgrupp, supertrevlig – vilket innebar att vi drack kaffe ihop både morgon och eftermiddag. Det hör inte till vanligheterna men det är både trevligt och nyttigt. 
 
Upptäckte att jag har glömt att skriva om en av de bästa böckerna jag har läst i höst. Jättekonstigt! Jag tyckte ju att jag hade ett så bra system med att spara utkast istället för att anteckna i telefonen, men det fallerade tydligen någonstans på vägen… men det kommer. Nu är utkastet sparat, och det kommer att bli bok 199 för året! Ganska nöjd med att komma en bra bit över 200 böcker i år får jag säga. Det är tack vare plattan – jag läser så otroligt mycket fortare på den. 
 
Jag håller på att skriva ett inlägg som jag började på förra veckan om bra duetter. Snacka om att det är lätt att fastna i en massa YouTube-klipp när man väl sätter igång. 
 
Jag har börjat lyssna på Kulturens ABC – mycket bra! Cecilia var toastmistress på världens finaste bröllop i somras och det är roligt att höra mer av henne. Men. Det finns för mycket bra just nu och jag hinner inte konsumera så mycket som jag vill. Skulle behöva ta tjänstledigt i en vecka och bara lyssna på podcasts, läsa böcker, läsa tidningar, lösa korsord, lyssna på musik, se på film och TV-serier… och skriva om alltihop, såklart. Jag kan inte ens räkna hur många poddar som ligger i min lista över ospelade. Och ändå prenumererar jag på fler för jag vill hänga meeeed. 
 
Haha. Nädå. Man får ta en sak i taget. Och inse sina begränsningar. Jag ville verkligen lyssna på Gräspojken av Christer Lundberg för jag gillar hans röst – men det går för långsamt. När jag såg att jag hade lyssnat på 15% eller något och det var typ 8 timmar kvar lade jag ner. Jag vet att jag kommer att läsa ut den på ett par timmar liksom, hur trevligt det än är kan jag inte hålla på med ljudböcker, det håller inte. Om det inte är dagboksform, krönikor och eller korta, rappa kapitel,  som Född fenomenal för då går det tydligen. 

Lämna en kommentar