Jag säger som jag gör varenda söndag – tiden går så fort! Det är redan söndag igen. Men det gör ingenting att tiden går fort, det betyder väl att man har roligt? 🙂
Veckans Smakebit kommer ur en bok som jag tänkt läsa i 15 år, ungefär. Jag är ganska säker på att jag fick den i present när jag fyllde arton år… Men bättre sent än aldrig. Jag läser alltså Kallocain av Karin Boye.
”Jag kände igen de helt elementära läroböckernas ord och smålog. Hon hade tydligen inte hunnit lägga sig till med Kemistädernas allmänbildning.
– Alldeles riktigt, sade jag, så var det i värsta fall. Men innan det gick så långt, hände det ofta, att de berusade pratade bredvid munnen, förrådde hemligheter och begick oförsiktiga handlingar, därför att deras förmåga av skam och rädsla var rubbad. Det är de verkningarna mitt medel har – tänker jag mig, eftersom jag inte prövat färdigt än. Men det är den skillnaden, att det inte sväljs, utan sprutas direkt in i blodet, och för resten har det en helt annan sammansättning. De otrevliga efterverkningarna som ni nämnde saknar det också – åtminstone behöver man inte ge så starka doser. En lätt huvudvärk är allt försökspersonen märker efteråt, och det händer inte, som det ibland hände med alkoholberusade, att man efteråt glömmer vad man har sagt. – Ni förstår nog, att det är en viktig uppfinning. Hädanefter kan ingen brottsling neka till sanningen. Inte ens våra innersta tankar är våra egna längre – som vi så länge har trott, med orätt.”
Ur Kallocain av Karin Boye, Bonniers: 1940
Stories from the city, stories from the sea 
Lustigt… det sägs att Kallocain har inspirerats av den bok jag ger en smakebit av i dag, Vi 🙂
GillaGilla
Så intressant, Monika! Och har den inspirerat 1984 och Brave new world så stämmer det garanterat 🙂
GillaGilla
borde läsa om, tack för smakbiten!
GillaGilla
Jag har tänkt läsa den ack så länge… äntligen blev det dags!
GillaGilla