2015: 134 – Inte flera mord! av Maria Lang

Puck och Einar, nygifta som alltid, har äntligen fått sig en välförtjänt semester på hela tre veckor i Ejes systers hus i Skoga, tillsammans med Pucks pappa, den renommerade arkeologen Johannes M Ekstedt på Sverigebesök från Kairo. Ja, och kattan Thotmes III, förstås. Men någon särskilt lugn semester blir det förstås inte – redan första morgonen störs idyllen av ett lik i trädgården – med professor Ekstedts egyptiska kniv i sig.
 
Det visar sig vara en av grannsönerna, Tommy, som ligger i trädgården – förskjuten av sin familj sedan några år, och plötsligt återvänd till Skoga. Lokalpolisen kommer inte så långt i den begynnande utredningen, men som tur är dyker stålmannen Christer Wijk upp för att få lite ordning på torpet. Och minsann, för honom går det bra att berätta. Det går så bra att flera stycken genast erkänner mordet på Tommy…
 
Jag behöver inte berätta hur mycket jag tycker om Maria Lang och hennes kontemporärer ännu en gång, för det vet ni redan. Trevligt och puttrigt – och lite lagom chockerande på sina platser. Denna roman skrevs trots allt i början på femtiotalet – vissa utsvävningar, eller beskrivningar därav, är riktigt vågade.
 
Puck är lite tokigare än vanligt i denna romanen, tycker jag. Hon växlar från hysterika till lugn och sansad jag vet inte hur många gånger, och jag kan förstå att Lotten finner henne frustrerande – men hon kommer undan med det för hon är ju så charmig.
 

En tanke på “2015: 134 – Inte flera mord! av Maria Lang”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s