Smakebit på søndag – 13/9-15 – Katitzi av Katarina Taikon

 
Söndag, igen! Det har varit en intensiv men strålande vecka, och nu är det skönt att vila lite på söndagskvällen och ladda batterierna för ännu en intensiv men rolig vecka framöver! 
 
Imorse började jag läsa Katitzi av Katarina Taikon. Av någon anledning läste jag aldrig böckerna som yngre, fast de flesta av mina kompisar gjorde det. Det kanske var i samma veva som jag fastnade i hästböckerna? Hur som helst är det mysig, fin och aktuell läsning. Jag tycker hemskt mycket om Katitzi redan. 
 
Dessa nyutgåvorna har bearbetats en del vad gäller ordval och annat – på förekommen anledning, kan man ju säga. Förordet är skrivet av Taikons dotter Angelica. 
 
 
 

”…folk vill inte ha oss i hus. 

– Men pappa, varför vill de inte det? Är du elak? 
– Katitzi, du ska lyssna och försöka förstå vad jag säger till dig. Vi är romer, men folk kallar oss för zigenare. 
– Va? Säger du nu också att vi är zigenare? Det är något som är fult, det vet jag, för Ruttan på barnhemmet retade mig för zigenare och sa att vi var tingeltangel. 
– Katitzi, det är inte fult, men folk är rädda för oss för de tror att vi är elaka. De känner inte oss och de vågar inte vara i närheten av oss. 
– Pappa det är ju larvigt, om de inte känner oss kan de ju inte vara rädda för oss. 
– Man kan tycka det, men så är det i alla fall. 
– Var kommer zigenare, eller romer, ifrån, pappa? 
– För riktigt länge sedan, ja så där en tusen år sedan, kom de från Indien. 
– Varför kom de hit? Kommer du också från Indien, pappa? 
– Nej, det gör jag inte, och varför romerna kom till Sverige, ja det vet jag inte, men kanske var det för att de skulle få det bättre. 
– Pappa, kallas jag också för zigenare? 
– Ja, det gör du, fast själva kallar ju oss inte zigenare. Zigenare är ett namn som andra hittat på åt oss. Vi själva säger rom, och det betyder människa. 
– Rom, vad konstigt det låter, vad är det för ett språk? 
– Det är vårt eget språk, det heter romanés, och det talas över hela världen av alla romer. Titta! Där borta är vårt läger, där nere i skogsbrynet, ser du? 
 
Ur Katitzi av Katarina Taikon, Natur & Kultur Allmänlitteratur: 2015. 

 

0 reaktioner till “Smakebit på søndag – 13/9-15 – Katitzi av Katarina Taikon”

Lämna en kommentar