2015: 112 – Som om ingenting av Katarina von Bredow

 

Nä, förlåt. Men det är ett väldigt ofta förekommande ämne i hennes böcker, det kan man inte komma ifrån. Men det behöver ju inte vara något negativt. 

 

Detta är inte det bästa av von Bredow jag har läst, tyvärr, men det är ett helt okej tidsfördriv. Snabbläst och här och där riktigt rolig. 

 

Elin Beckman är vår huvudperson, hon är 19 år gammal, jobbar i godisaffär och drömmer om att bli poet. Hon börjar en kvällskurs i skrivande lyrik, och där träffar hon Mannen med stort M – Paul. Problemet är bara att det är hennes bästa vän Tessas pappa. 

 

Som har funnits där i livet sedan barndomne, men som aldrig spelat en huvudroll. Nu plötsligt gör han det, med buller och bång. 

 

Ja, på den vägen är det. Jag behöver inte skriva så mycket mer, egentligen. Det hela blir rätt förutsägbart, även om slutet på sätt och vis är öppet så kan man räkna ut på ett ungefär vad som händer. Största behållningen för mig var Elins bror, som egentligen är en bifigur men som jag tycker är intressantast av alla. Hela familjen är för övrigt väl konstruerad och ganska trovärdig. 

 

Men tjenare vad irriterad jag kunde bli på Elin ibland. Stundtals är hon jättemogen och redig som bara den, stundtals är hon helt hopplöst barnslig och naiv och skämskuddig. 

 

Den får väl en trea av mig, men inte mer. von Bredow kan bättre – kanske hon också fastnat lite grann i de här hjulspåren? Men jag har inte läst så mycket av henne, och har lagt en hög till i hyllan i min app för att få lite mer överblick. Hon är trots allt en väldigt intressant författare inom ungdomslitteraturen, som jag intresserat mig för en del nu i år.