Jag förälskade ju mig i David Levithan när jag läste Dash och Lilys utmaningsbok häromsistens – det var ett bra tag sedan, jag ligger efter med sisådär 25 böcker för tillfället – och kommer hädanefter att suga i mig precis allt jag hittar av honom. Först ut blev alltså Världens viktigaste kyss.
I boken följer vi sju tonårskillar som söker kärleken utanför det heteronormativa. Det är Cooper, som kämpar så hårt för att få vara sig själv att han nästintill går under. Bokstavligen. Det är Ryan och Avery, född i en pojkes kropp men sedd av omvärlden som en flicka, som träffas på en skolbal med HBTQ-”tema”. Peter och Neil, som varit tillsammans länge. Och så Craig och Harry – som inte längre är tillsammans, men som älskar varann högt och rent.
Och för att manifestera alla människors lika rätt till kärlek och att få vara sig själva bestämmer sig de två för att slå Guinness världsrekord i kyssande. I över 32 timmar ska de stå på skolgården, utan mat och toalettraster. Hela evenemanget ska sändas live på YouTube.
Världens viktigaste kyss.
Berättarrösten är ”VI” – ett antal homosexulla män som gått bort i AIDS, och som aldrig fick vara sig själva. De fungerar precis som kören i grekiska dramer – vilket är perfekt, då handlingen i boken egentligen är ganska enkel.
Det är en alldeles fantastiskt ljuvlig roman. Jag njöt av varenda sida, och rekommenderar den till precis alla i hela världen, nu med detsamma och genast. Så ofantligt bra.
Stories from the city, stories from the sea 
Man skall vara helhomo för att vara PK.
Bisexuella gillas inte av RFSL.
De som romer.
GillaGilla