Vi är ju överens om att sångtexter i vissa fall får räknas till poesi. Det får Visa vid vindens ängar. Som vanligt får en del onödiga repetitioner och insticksfraser stryka på foten. Jag är allsmäktig. Tihi.
Det är faktiskt lite roligt att väldigt många i den yngre generationen tror att detta är Håkan Hellström i original. Inte för att det gör mig något, det är en fin version.
==
Det går en vind över vindens ängar
Det fladdrar till i en tyllgardin
Och jag ska skriva en sommarvisa
Med sol och blomdoft i melodin
Jag ville sjunga om Katarina
till träklangsflöjter och alcymbal
Men vindens toner blir sommarns sånger
jag bara lyssnar i björklövssal.

Det går en vind över vindens ängar
Det fladdrar till i en tyllgardin
Och jag ska skriva en sommarvisa
Med sol och blomdoft i melodin
Det går en flicka i aspelunden
Jag har ett gulnat fotografi
Med åren blev hon en dröm, en saga
en ensam vandrares sympati
Jag ville skriva en liten visa
Där ögonblick blir till evighet
Men ord blir stumma och toner döva
och visans tanke blir hemlighet.
Det bliver hemlighet.
==