Denna veckan har Lyrans Noblesser Norge-tema på trion!

Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare. För svenska deltagare gäller att berätta om norska böcker/författare och för norska deltagare gäller då så klart att berätta om svenska favoriter. För er som möjligen inte vet om ni är mest norska eller svenska är valet fritt.

Först och främst vill jag nämna Gerd Brantenberg och den underbara romanen Egalias döttrar. I romanen beskrivs ett samhälle där män är underställda kvinnor, och Brantenberg använder sig av språk för att påvisa alla skillnaderna. Pojken Patronius är huvudperson och vi följer honom genom livet, från att han inhandlar sin första PH med sin far, genom drömmarna att en dag bli sjökvinna, och till slut när han bestämmer sig för att slå sig fri från det utpräglade kvinnosamhället och gå med i en maskuliniströrelse som kämpar för alla människors lika värde. Boken kom ut 1977 och är en härlig feministisk historia – med ett viktigt budskap!
För massor av år sedan lånade en kär kusin mig Naiv. Super. av Erlend Loe – en mysig liten roman om en man som får 25-årskris när han förlorar en krocketmatch, flyttar in i sin brors lägenhet när denne är bortrest, hoppar av universitetet, köper en bultbräda, leker med en boll och blir kompis med den lille pojken Børre som bor på samma gård. Han skriver listor och skickar fax och funderar väldigt mycket på det här med livet. För ett tag sedan läste jag Blåst av Loe, som är en helt absurd historia om en ung man som upptäcker att en kvinna börjar komma hem till honom sent på nätterna. Innan han vet ordet av har hon flyttat in.
Och så förra årets kanske bästa läsupplevelse för mig – Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg. Jag skrev om den här. I vintras läste jag tredje boken om Jarle (har missat andra), Jag reser ensam som också var mycket bra – men inte i klass med Yngve.

Å, Brantenberg, hur kunde jag missa henne? Men jag skrev förstås om henne rätt nyss så det var nog lika bra att jag tvingades tänka ut några andra…
GillaGilla
Erlend Loe har jag hört talas om men inte läst något av ännu 🙂
GillaGilla
Loe fick vara med i min trio också. Egalias döttrar hade jag helt glömt bort, men minns nu att jag verkligen gillade den!
GillaGilla
Egalias döttrar är en bok som präglat mig för livet, läste den i tonåren. Ett måste!
GillaGilla
men det var väl tre jättebra tips! Egalias döttrar glömde jag precis, men den ska klart vara med. av Erlend Loe har jag läst Volvo Lastvagnar – jättebra – och Renberg har jag också läst. tack för påminnelsen!
GillaGilla
Njaa tror inte jag läst någon av dina men Erlend Loe, det ringer en klocka någonstans.
Mia
GillaGilla
Precis när jag postat kommentaren kom jag på varför jag kände igen namnet..Kurt böckerna..så jag har faktiskt läst även han, dock barnböcker.
Mia
GillaGilla
Erlend Loe fick plats på min lista med! Och hur kunde jag glömma Egalias döttrar! Jag lånat ut mitt ex tidigt 80-tal och fick inte tillbaka det, så nu har jag köpt en ny och gett min dotter…
GillaGilla
Man glömmer ju alltid något och kommer på det när man ser andras svar. En av de bästa sakerna med dessa utmaningar, egentligen!
GillaGilla
Egalias döttrar gillade jag, papiljotterna i skägget och allt 🙂
GillaGilla
Den är underbar! Jag förstår inte att jag inte läst den förrän såpass nyligen.
GillaGilla