Förra helgen var jag mitt uppe i Frieda and Min, så det blev inget påskekrimtips från mig. Men nu kan jag leverera! Veckans Smakebit kommer ifrån Först när givaren är död av underbara Anna Jansson.
”Signe Nilsson satt insvept i yllefiltar på altanen i Möllebos. Från övervåningen på stenbyggnaden från 1700-talet såg hon ut över dammen när gryningens dimmor lättade. Hela natten, från det att polisen farit mot stan, hade hon suttit där ute i kylan i sin kokong. Inomhus pressade väggarna henne sönder och samman. Det var bättre här ute. Trots rädslan för att se munken utan huvud sväva nere vid dammen mellan träden. Han fanns där i den lätta dumman, det visste hon. Precis i dagbräckningen hade han stått nedanför vid vattnet i sin vita kåpa och sträckt armarna mot henne som om han uppmanat henne att hoppa. Ett tag hade hon övervägt att göra det, men gräset under var mjukt och antagligen skulle hon inte dö utan bara bryta lårbenshalsen och bli liggande på sjukhus. Hon önskade sig döden. Vad annat fanns det att se fram emot när Ingrid inte längre fanns.”
Ur Först när givaren är död, s 81 av Anna Jansson, Norstedts: 2009
Stories from the city, stories from the sea 
Tack för smakbiten. Det var många år sedan jag läste den här!
GillaGilla
Jag gillar den hittills, skarpt! 🙂
GillaGilla
Den här har jag nog läst tror jag. Men det var ett tag sedan…
GillaGilla
Ja, jag såg att den kom ut för nästan fem år sedan, så det förstår jag 🙂
GillaGilla
Den här boken råkade jag köpa utan att veta att den ingick i en serie. Innan jag läste den upptäckte jag att det är tionde delen… Så jag jobbar på att läsa de andra nio först 🙂
GillaGilla
Så spennende! Takk for smakebiten 🙂
GillaGilla