Jag har en tendens att undvika att promenera i Backatorp för att det är så många som låter sina hundar gå lösa på grusvägarna och i skogen, och jag är rätt så rädd för lösa hundar som jag inte känner.
Men – när jag hade fixat och donat vid spisen större delen av eftermiddagen bestämde jag att det var dags att gå ut och slå bort skräcken för att bli uppäten av en människoätande best.
Sagt och gjort! 35 minuters promenad och några bilder blev det allt. Det har varit grådaskigt och disigt hela dagen, men det ljusnade minsann på och nu skiner solen.
Nedan: hur det ser ut om man äter flugsvamp innan man fotar bäcken. Eller fäller ut tangentbordet på telefonen mitt i knäppögonblicket. Välj själva.
Inte mycket kvar av den gamla lekplatsen. Hade inte solen tittat fram hade korten nedan på bilen sett ut som sådana där creepy övergivna-platser-bilder.
Labyrinten. Otroligt svår att hitta ur. Spiraler är ju tricksiga.
Backatorp är gammalt! Det bodde båtsmän här förr. Här är en gärdsgård.
Mer lekplatser. Jag bara hamnade precis där jag och A-M brukade leka loss.
I någons trädgård:
Solen kom fram ordentligt!
I mammas och pappas trädgård: redo för både påsk och pingst.
Härlig vårkruka. Hur har jag lyckats ”missa” den?
Stories from the city, stories from the sea 