Dagens dikt: Den jag älskar heter Örjan av Barbro Lindgren

Jag behöver knappast reiterera att Barbro Lindgren är min idol och hjältinna. 

 

==

 

Vi har lekt en gång i parken

Satt bredvid varann på marken

Och han rörde mig med handen 

Och så lekte vi i sanden

 

Dina ögon, sa han

Är som runda sjöar

Eller som små gröna öar

Du kan bli min fästmö om du vill 

 

Okej, sa jag, sen satt vi still 

Och Örjans ögon lyste röda

Tänk, sa han

Om hundra år så är vi döda

 

Då finns det inga ögon

Som små sjöar

Men riktigt vatten finns det

Med små gröna öar

 

Och än så länge kan vi leka

Och ha kul i parken

Och sitta still bredvid varann på marken

 

Den jag älskar heter Örjan

Men dom kallar honom Smörjan

 

 

==

 

((ETA: Detta inlägget var schemalagt låååångt innan det blev tillkännagivet att Barbro Lindgren vunnit ALMA-priset. Timing!))