Vi kan säga så här på en gång – denna boken är minst dubbelt så lång som den behöver vara. Så fasligt mycket ord. Många onödiga. Till exempel undrar jag hur många gånger det pratas middag.
Och en jättetramsig sak – i praktiskt taget alla LBaGs böcker finns en kvinnlig karaktär som beskrivs likadant – blond, fyrkantigt ansikte, mörka ögonbryn, mager och med grop i hakan.
Och att ett av barnen hela tiden kallas för gullesnuttiga namn, det blir bara alldeles, alldeles för mycket.
What’s that all about?
I alla fall, gänget från Högre än alla himlar är alltså tillbaks, det är 2004 och Victor tar med frun Sanna och dottern Saga till Khao Lak över jul… och det är väl navet i berättelsen egentligen. Pella och Stefan har sina egna problem, Jalle bestämmer sig för att komma ut på riktigt, och Liv spelar Sartre.
Det blir inte så himla intressant, faktiskt. Vissa bitar är ju riktigt välskrivna, missförstå mig rätt, men gud så tröttsamt det blev efter 600 sidor.
Boije af Gennäs har ju verkligen skrivit några guldkorn, därför är det så tråkigt att bli besviken.
Stories from the city, stories from the sea 