
Okej. Jag har konvalescerat mig nu. Fast det var INTE skönt att gå i stövlar när man måste försöka gå på ena sidan av foten med tårna rakt upp. Men det är ju betydligt enklare utan skor. Så himla dumt! Jag sa precis att det är ju en farlig tur att jag inte typ behöver ringa återbud till någonting imorgon – ”Ja, hej, vi får nog bestämma en ny tid för jag har dragit foten i en gammal videoapparat”. Hoho.
Tillbaks i Göteborg och har gjort något jag inte har gjort på hur länge som helst – en kopp riktigt gammalt hederligt English Breakfast, med dubbelt sötningsmedel och mjölk…

Kopparna inhandlades 1971 för pengar mamma och pappa fick av pappas farföräldrar när de förlovade sig. Mamma och pappa förlovade sig alltså, inte pappas farföräldrar. De är hemskt söta tycker jag. Dessutom väldigt trevliga att dricka ur, med den rundade kanten!